Isak Skogstad, ordförande Lärarnas riksförbunds studerandeförening. Foto: Shutterstock och privat
Isak Skogstad, ordförande Lärarnas riksförbunds studerandeförening. Foto: Shutterstock och privat

Läraryrket befinner sig i en krissituation

Publicerad

Under den senaste tiden har lärarna fått höra hur de bör hantera endometrios, barnfetma och nu senast IS.

Kraven på oss ökar och samtidigt breder den psykiska ohälsan inom lärarkåren ut sig.

Låt oss tala klarspråk: Det här är en krissituation, skriver Isak Skogstad, ordförande Lärarnas riksförbunds studerandeförening.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Lärarnas huvudsakliga uppdrag är att undervisa eleverna. Dessvärre vittnar många lärare att mycket tid går åt till att lösa problem som eleverna har som ligger utanför det som är lärarens roll.

Läraren ska vara kunskapsförmedlare, inte kuratorer. Alltför ofta kan vi läsa hur nya samhällsproblem kräver insatser från lärarna. Under den senaste tiden har lärarna fått höra hur de bör hantera endometrios, barnfetma och nu senast: IS.

Lärarna kan inte, och kommer aldrig kunna, lösa alla samhällsproblem vi har. Samhället utanför skolans väggar måste ta mer ansvar för Sveriges ungdomar. Lärarkårens förutsättningar gör det redan tillräckligt svårt att fokusera på huvuduppdraget - undervisningen.

 

I takt med att kraven har ökat och förutsättningarna försämrats har läraryrkets attraktivitet urholkats. Detta får direkta konsekvenser för både nuvarande och kommande generationer av elever. Många studenter väljer bort läraryrket på grund av de låga lönerna. Det finns dock ett annat orosmoln som växer sig allt mörkare. Den psykiska ohälsan inom lärarkåren breder ut sig i en oroväckande hög takt. Under en femårsperiod har antalet gymnasielärare som sjukskrivit sig på grund av psykiska diagnoser ökat med 87 procent. Låt oss tala klarspråk: Det här är en krissituation som måste mötas med åtgärder, inte fler arbetsuppgifter.

Alltför många lärare upplever en konstant stress i arbetet och en orimlig arbetsbörda. Höga krav och undermåliga förutsättningar ger sitt uttryck i form av sömnsvårigheter, magont, huvudvärk och ljudkänslighet. Enligt en arbetsmiljörapport framarbetad av Lärarnas Riksförbund upplever fler än sju av tio lärare att deras fritid påverkas negativt av deras arbetssituation. Var femte lärare uppger att de har sömnsvårigheter. Det här är ett direkt underkännande av lärarnas arbetsmiljö.

 

Det är oroligt i de svenska klassrummen. Eleverna sticker ut i internationella jämförelser med mer skolk, sena ankomster och förekomsten av hot och glåpord mellan eleverna är bland de högsta i hela OECD. Skolverkets undersökningar visar även att var tredje gymnasie- och högstadieelev uppger att de blir störda av andra elever på nästan varje lektion. Lärare i oroliga klassrum uppvisar en lägre grad av arbetstrivsel. Det här är en ond cirkel. När elevernas möjlighet till att fokusera på undervisning hämmas klandras ofta lärarna för att de inte har lyckats tillräckligt väl med undervisningen.

Det står utom allt rimligt tvivel att lärarnas arbetsmiljö och förutsättningar för att bedriva god undervisning måste förbättras markant. Detta krävs både för att behålla erfarna lärare och attrahera duktiga studenter till yrket.

 

Följande saker måste åtgärdas:

Alla huvudmän måste prioritera elevernas tillgång till en god elevhälsa. Åkommor och psykisk ohälsa försvinner inte för att tillgången på sjuksköterskor eller skolpsykologer skärs ner, utan det förflyttar endast ansvaret över till lärarna.

 

En stor del av de arbetsuppgifter som lärare åläggs idag är administrativa uppgifter som stjäl viktig tid från både för- och efterarbete till lektionerna. Tid som måste frigöras för lärarna genom att de slipper till exempel arbetsuppgifter som att notera elevnärvaro.

 

Ge lärarna rätt till en egen arbetsplats i en tyst miljö. Skolan är en hektisk arbetsplats och inte sällan är ljudnivån mycket hög. Det måste finnas möjligheter för lärare att fokusera i sitt arbete. Lärare behöver friutrymme för att tänka, planera och förbereda sin undervisning, såväl i skolan som möjlighet att jobba på annat håll. Liksom andra tjänstemän.

 

Isak Skogstad, ordförande Lärarnas riksförbunds studerandeförening

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag