Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Lärarna behöver hjälp mot antisemitismen

Det måste finnas en överenskommen gräns för vad läraren ska göra och vad som tillhör skolledningen, skriver Ingrid Lomfors.
Foto: Shutterstock
Ingrid Lomfors, överintendent Forum för levande historia.
Foto: Martin Skoog

Att hantera hatspråk, fördomar och kontroversiella uttalanden är ingen enkel uppgift för en enskild lärare. Vilket stöd får de i skolan? skriver Ingrid Lomfors från Forum för levande historia.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Vad gör en lärare i dag som trots 20–30 års erfarenhet nu upplever att de pedagogiska metoderna inte längre fungerar? Vad gör läraren när kunskap om till exempel Förintelsen relativiseras och ifrågasätts med uppgifter från olika nätforum där konspirationsteorier och falska nyheter sprids? En del elever tar intryck av extremistisk propaganda och ”alternativa fakta” och misstror det som skolan lär ut.

Malmö stads rapport visar att antisemitismen är utbredd i stadens skolor och att skolpersonal tycker det är svårt att hantera frågor kopplade till antisemitism och andra känsliga frågor som kan leda till konflikter. 

Ett politiskt misslyckande

Att elever får utstå hot, våld och trakasserier – för att de tillhör en minoritet, i detta fall judar – är ett misslyckande för vuxenvärlden, skolan och ansvariga politiker. Problemen har vuxit under flera år. Erfarna och kunniga lärare förväntas lösa situationen med hjälp av skollagen och en skolplan i ryggen, detta hör vi från flera håll i landet.  

Alla har rätt att vara kritiska till Israel, men däremot inte att göra judiska elever ansvariga för israelisk politik

Det är en pedagogisk utmaning som kräver praktiska övningar i undervisningen. Men det handlar också om att skapa förtroende mellan lärare och elever. I skolan ska unga få tillfälle att bemöta och diskutera varandras åsikter. Yttrandefriheten är stark, samtidigt har ingen rätt att kränka någon annan för att man tillhör en kulturell eller religiös minoritet. 

Fortbilda alla i skolan

Skolan ska kunna bemöta nya generationer och nya elever med olika bakgrund och förkunskap. Det krävs nya fortbildningar för lärare och skolpersonal, och nya klassrumsmaterial även på arabiska, somaliska och engelska, något som Forum för levande historia bidrar med. Men fler långsiktiga åtgärder behövs. Här är tre konkreta förslag:

1. Starta redan på lärarutbildningarna – implementera Forum för levande historias ”Svåra frågor i klassrummet” och Skolverkets ”Kontroversiella frågor”, samt IHRA:s rekommendationer för undervisning om Förintelsen, så att lärare använder dem aktivt i kommande yrkesutövning. Se till att intolerans mot olika grupper inte behandlas som separata fenomen.

2. Fortbilda alla inom skolan – inte bara lärare i SO och historia. Och inte bara lärare, utan även skolledning, kanslipersonal, fritidspedagoger, elevhälsan, elevkårer, föräldraråd, med flera. Värdegrundsfrågorna gäller alla i skolan.

3. Aktivera skolledningen – läraren kan inte ensam ta ansvar för utvecklingen. Det måste finnas en överenskommen gräns för vad läraren ska göra och vad som tillhör skolledningen.

Gör som i Norge

Förslagen kräver en slags ”helaskolan-modell”. I Norge har femtio skolor prövat en sådan modell för att förebygga antisemitism, rasism och extremism. Alla skolmedarbetare får då kunskap och metoder i ett aktivt värdegrundsarbete. I Sverige har två skolor deltagit i samma nordiska pilotprojekt under 2019. Forum för levande historia tar nu piloten vidare till fler skolor i samarbete med Skolverket. Det kräver långsiktiga resurser på olika nivåer och det är en av många lösningar. 

Skolan behöver kunskap om hur man skiljer mellan antisemitism och kritik av Israels politik. 

Alla har rätt att vara kritiska till Israel, men däremot inte att göra judiska elever ansvariga för israelisk politik – det tydliggörs i skolmaterialet ”Antisemitism – då och nu”(2018), som vi tog fram med Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA). Fler utbildningar behövs, vilket tre judiska organisationer lyfte i Expressen (15/3-2021).

Malmö kan stå modell

Lämna inte enskilda lärare och skolpersonal ensamma i klassrummet eller på skolgården med skolans problem. Ge dem mer stöd. Antisemitism, rasism och antidemokratiska krafter finns i hela landet. 

Låt skolorna titta på denna ”helaskolan-modell” i sitt fortsatta arbete. Malmö skulle kunna stå modell för en sådan satsning.


Av Ingrid Lomfors

Överintendent, Forum för levande historia