Michael Manolescu. Foto: Michael Manolescuu / MM
Michael Manolescu. Foto: Michael Manolescuu / MM

Lärarkåren är lämnad i sticket av alla

Publicerad

Nyexaminerade lärare inte sällan betygsmotståndare och de får i det närmaste ingen utbildning i bedömning och rättssäker betygsättning, skriver rektorn Johan Kant.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Onsdagens "Uppdrag granskning" handlade om hur svenska elevers betyg har gått upp medan kunskaperna sjunkit, enligt PISA. I programmet visas hur lärare pressas att minimera antalet underkända betyg (F) eller sätta glädjebetyg. Men hur kunde det bli så här?

Jag ska berätta en historia. När skolan skulle reformeras på 1990-talet gick man från regelstyrning till mål- och resultatstyrning, från statlig till kommunal huvudman samt från relativa till kunskapsbetyg. En regelstyrd kursplan där det stod exakt vilket stoff som lärarna skulle undervisa om ersattes med en läroplan med kunskapsmål i årskurs 5 och 9, senare årskurs 3, 6 och 9.

Betygen hade satts i en relativ betygsskala från 1 till 5 och som inte hade något med elevernas inlärda kunskap att göra, utan 7 procent skulle ha 1:a, 24 procent skulle ha 2:a, 38 procent skulle ha 3:a, 24 procent skulle ha 4:a och 7 procent skulle ha 5:a.

Detta oavsett vad eleverna kunde. Att ha hela riket som referenspunkt var direktiven som kom från Skolöverstyrelsen, men hur visste en lärare i slöjd, bild, SO eller något annat ämne som inte hade standardprov hur just deras klass låg till i förhållande till en klass i Bagarmossen, Arvidsjaur, Limhamn eller Rinkeby? Det visste lärarna givetvis inte, utan betygen fördelades enligt procentsatserna.


LÄS MER: Elevernas inställning som är problemet

 

Men med 1994 års läroplan (Lpo 94) skulle lärarna bedöma elevernas inlärda kunskaper enligt mål att uppnå i årskurs 5 och 9 (betygskriterierna). Alltså ett helt annat sätt att tänka. Men trots detta paradigmskifte fick lärarkåren ingen fortbildning. De avsatta miljonerna låg kvar hos Skolverket när riksdagen revisorer granskade (Rapport 2001/02:13).

Kommunförbundet (SKL) såg sin chans att slå klorna i lärarkåren i och med kommunaliseringen av skolan. ”Undervisning ska undvikas” kom som dekret från Kommunförbundet. Lärarna skulle omvandlas till coacher eller handledare. Eleverna skulle söka sin kunskap och långsamt monterades lärarnas status ner. Därmed även respekten. Skolverket hjälpte till genom att tillhandahålla metodisk fortbildning i form av Problembaserat lärande (PBL), något som visade sig mer eller mindre vara fri forskning, det vill säga att kopiera text. Åter igen en missgärning mot lärarkåren.

När den senaste läroplanen (Lgr 11) skulle tas fram lutade regeringen sig på Leif Davidssons utredning (SOU 2007:28) som föreslog tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Detta ville inte tjänstemännen på Skolverket. I stället blev Lgr 11 en så abstrakt läroplan att kunskapskravens tolkningsutrymme i det närmsta är oändligt. Fortbildning för lärarkåren när det gäller bedömning? Ingenting!

 

LÄS MER: Dags för läraren att återta ledarskapet i klassrummet

 

Parallellt med denna historiska utveckling har de pedagogiska institutionerna och lärarutbildningarna systematiskt arbetat mot betyg, trots att det finns riksdagsbeslut om det. Nyexaminerade lärare är inte sällan betygsmotståndare och de får i det närmaste ingen utbildning i bedömning och rättssäker betygsättning. Det blir en väldigt knivig situation för dessa lärare.

Vi har en lärarkår som är lämnad i sticket av alla. Rektorer och föräldrar pressar på att lärare ska sätta glädjebetyg. Utöver detta har lärarkåren inte fått en chans att utveckla likvärdig bedömning och rättssäker betygssättning.

 I stället ska lärarna låsas upp till nationella prov, många gånger av dålig kvalitet. Lägg därtill alla kringuppgifter som läggs på lärarna, allt ifrån elevernas välmående till en dokumentationshysteri. När något går snett är det alltid lärarnas fel. Vi har en akut lärarbrist och det kommer bli ännu värre. Vem vill vara lärare? Hur ska vi hindra våra lärare från att lämna skolan?

Det är ett samhällsansvar att skydda svensk lärarkår från otillbörlig påverkan. Se till att de får en fortbildning värd namnet när det gäller bedömning och betygssättning och rimliga arbetsvillkor. Det är dags att återinföra USK:en (Undervisningsskyldigheten) som reglerar lärarens arbete så att de åter får en chans att bygga upp sin profession.

 

Johan Kant

Rektor och före detta SO-lärare

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag