Forskning visar att läxor inte är lika med mer kunskap, skriver Pernilla Alm. Foto: Jens Alm.Forskning visar att läxor inte är lika med mer kunskap, skriver Pernilla Alm. Foto: Jens Alm.
Forskning visar att läxor inte är lika med mer kunskap, skriver Pernilla Alm. Foto: Jens Alm.
Läxläsning. Foto: Shutterstock.Läxläsning. Foto: Shutterstock.
Läxläsning.  Foto: Shutterstock.

Läraren: Dags för en skola utan läxor

Publicerad

Läxor regleras inte i skollagen och nämns inte i läroplanen, ändå är det många som "vet" att läxor är bra. Jag vet att läxfritt fungerar, skriver läraren Pernilla Alm.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Som lärare i den svenska skolan är jag van vid deprimerande rubriker om min arbetsplats. Skolan är i kris, resultaten är usla och vår framtid är allt annat än ljus. Som författare till boken "Läxfritt – för en likvärdig skola" får jag ofta höra att den svenska skolan absolut inte kan ta bort läxor, för det går ju redan så dåligt för oss.

Forskning visar att läxor inte är lika med mer kunskap. Läxforskningen är snårig, men flera erkända forskare är åtminstone överens om att läxor ger låg eller ingen effekt på inlärningen upp till och med årskurs fem.

De är också överens om att läxor faktiskt i stället kan skada inlärningen för barn i den här åldern. Om barnet inte får rätt hjälp kan felaktig kunskap cementeras under de viktiga grundläggande åren.

Forskning visar också att läxor är den vanligaste anledningen till konflikter i hemmen, och om läxstunden är negativ riskerar det att göra barnet avogt inställd till skolarbetet överlag. Den här forskningen är det många som nonchalerar, förmodligen för att man ”vet” att läxor är bra. Vi har alltid haft läxor och då måste vi förstås fortsätta att ha dem.

Läxor regleras inte i skollagen. De nämns inte i läroplanen. De är, enligt Skolverket, inte obligatoriska för elever att utföra. De flesta lärare har ingen formell utbildning i hur man ska utforma och hantera läxor och vi gör således det som vi tror är bäst.

 

Enligt skollagen ska svenska skolan vara likvärdig vilket innebär att skolan ska ta hänsyn till varje individs förutsättningar och behov. Lärare håller ofta med om att läxor är svåra ur en likvärdighetsaspekt, eftersom vi vet att alla elever inte har samma förutsättningar att utföra de hemuppgifter vi ger dem. Trots detta är det få läxor som är individanpassade. Att individanpassa läxor är tidskrävande för lärare och tid är en bristvara i dagens skola.

Läxförespråkare hävdar att elever ska klara av sina läxor själv. Så ser tyvärr inte de flesta läxor ut. Att begära att elever ska se en film på nätet innan nästa lektion kräver uppkoppling, vilket alla elever inte har.

Att räkna ut tal man plötsligt inte kommer ihåg hur man skulle lösa, kräver hjälp av någon som kan visa. Att läsa in kapitel i NO/SO med svåra och kanske okända begrepp kan kräva någon som kan förklara.

 

Enligt Skolverket får elever och föräldrar ta ett allt större ansvar för lärandet, vilket gör att föräldrarnas utbildning har fått en ökad betydelse för elevers skolresultat. SCB rapporterar att bland barn vars föräldrar har högst förgymnasial utbildning uppnådde 44 procent grundskolans mål 2011. För barn till högutbildade föräldrar ligger nivån på 87 procent.

Om vi vill ha bra resultat i svenska skolan bör vi fundera på om det är bäst att göra som vi alltid har gjort, eller om det är dags att tänka nytt. Enligt Läroplan för grundskolan 2011 ska skolan ”ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.” Skolans uppdrag är att alla elever ska nå målen. Då måste vi också ge alla elever förutsättningarna att kunna göra det.

Jag, och flera andra läxfria lärare, har upptäckt att elever faktiskt lär sig mer under väl utnyttjad lektionstid, tillsammans med kamrater och utbildade, legitimerade lärare, än sent hemma ensamma eller med trötta, okunniga föräldrar. Jag vet att läxfritt fungerar.

Nu undrar jag bara när resten av lärarkåren ska våga testa och tänka sig en skola utan läxor.

 

Pernilla Alm

Läxfri lärare och författare till boken Läxfritt – för en likvärdig skola

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag