Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lärare ska undervisa en västerländsk världsbild

Liljana Foto: Lärarna vill ta sin profession på allvar och låta kunskapskriterierna vara grunden för betygsättningen. Men uppdraget saknar verklighetsförankring, skriver Ljiljana Orelj, förstelärare.

Skolan har på kort tid fått möta ett stort antal elever vars erfarenheter skiljer sig avsevärt från humanismens västerländska karaktär.

För att lyckas med sitt kunskapsförmedlande uppdrag måste lärare tillåtas att utan skam undervisa om västerländsk världsbild.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | SKOLA. Den rekordhöga invandringen har satt det svenska skolsystemet under stor press i många avseenden slås det fast i den senaste OECD-rapporten, som varnar för låga studieresultat hos nyanlända elever.

Det som rapporten definierar som kommande utmaningar, har de senaste fyra år varit lärarnas vardag. Den befintliga skolorganisationen har på kort tid fått möta ett stort antal elever vars erfarenheter skiljer sig avsevärt från humanismens västerländska karaktär. För att kunna lyckas med sitt kunskapsförmedlande uppdrag har lärarna dagligen fått improvisera, samtidigt som verksamheten inte kunnat stå stilla.

Demografisk och kulturell mångfald

Åtgärderna som OECD föreslår regeringen handlar om att minska skolsegregationen och stärka lärarkåren, men det säger tyvärr ingenting om kunskapssynen och hur välavvägda våra läroplaner är i en tid av kraftig invandring, demografisk och kulturell mångfald.

I ett land där uppskattnings var tionde invånare har ett annat modersmål än svenska, är det essentiellt att läroplanen för grundskolan säkrar förståelse för traditionella kunskaper innan de värderas och omvandlas till ny kunskap.

Utan någon större kunskapsförankring

Om vi utgår ifrån den rådande läroplanen (Lgr11) förefaller det troligt att vi är på väg att utbilda generationer av tyckare, utrustade med retoriska figurer att utrycka sina åsikter som till mestadels är grundade i egna erfarenheter utan någon större kunskapsförankring.

Den påtagliga sanningsrelativismen som präglar kursplanerna har blivit en tickande bomb. En lära som likställer olika perspektiv på ett och samma fenomen kan kännas inkluderande i stunden, men skapar definitivt ingen grogrund för den politiska visionen om ett ”kunskapssamhälle” och höjda studieresultat.

Undervisning av nyanlända elever

För att illustrera det kontraproduktiva i en sådan kunskapssyn, tillåter jag mig minnas en pedagogträff där en SO-bok för undervisning av nyanlända elever presenterades.

Läroboksförfattaren tipsade lärarna på hur ”känsliga” undervisningssituationer kunde bemötas. Utifrån författarens erfarenhet var genomgången av Darwins evolutionsteori alltid lika engagerande bland nyanlända elever som ofta ifrågasatte den och kopplade in sina ”egna erfarenheter och kunskaper” om att det var Gud som skapade livet. Författarens råd till oss professionella lärare var att förklara att ”det ena är en teori och det andra är en annan”. 

Vi kan inte likställa vetenskap med tro

Min åsikt är att vi lärare inte ska likställa vetenskapen med tro i våra skolor, i stället måste vi tillåtas att utan skam undervisa om västerländsk världsbild. När eleverna delar samma verklighetsuppfattning blir det lättare att ta till sig även ett nytt språk. 

Men det är inte bland läroboksförfattare som vi ska leta syndabockar. De konstruerar läroböcker utifrån rådande kursplaner som lyfter fram förmågor men inget säger om vilka baskunskaper en elev ska förvärva. 

 

LÄS MER: Sanningen om de ensamkommande

 

Uppdraget saknar verklighetsförankring

Lärarna vill ta sin profession på högsta allvar och låta kunskapskriterierna i all sin komplexitet vara grunden för betygsättningen. Men uppdraget saknar en verklighetsförankring som hindrar elever utan tidigare skolbakgrund och ett utvecklat modersmål att på ett främmande språk uppnå kraven för godkänt.

Det finns ingen genväg till kunskap. Desto större är lärarnas förväntan på att den pågående revideringen av kursplanerna kommer att sätta ämneskunskaperna i fokus, så att vi kan se en positiv förändring i studieresultat hos nyanlända elever.

Traditionella kunskapernas frånvaro

Än så länge har läroplanen för grundskolan kännetecknats av de traditionella kunskapernas frånvaro till fördel för förmågor att kunna argumentera, jämföra och konstruera kunskap utifrån sina egna erfarenheter. 

Om det inte förändras är det mest troliga att den politiska eliten även i framtiden kommer att bestå av beslutsfattare med ringa konsekvensanalytiska förmågor och ännu ringare kunskapsmeriter.

 

Av Ljiljana Orelj

Förstelärare

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!