Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lärandet kräver att eleverna engagerar sig

Utbildningsminister Gustav Fridolin skriver att eleverna måste engagera sig i sitt lärande. Foto: Anna-Karin Nilsson

Istället för att se sig själva som deltagare i lärandet upplever många elever skolan som några som ska leverera en tjänst.

Men lärandet kräver eget engagemang. Skolan är inget tjänsteföretag och läraruppdraget inget serviceyrke, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin, MP.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

När OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher gjorde sitt första Sverigebesök efter raset i Pisa-proven fick han frågan om vilken enskild åtgärd han trodde skulle ha störst positiv effekt för Sveriges skolresultat. Förväntan var förstås att han skulle peka på en politisk reform av något slag. Men hans svar var annorlunda. ”Störst effekt skulle det nog få om ni kunde få alla föräldrar att varje dag efter skolan ställa sina barn frågan: ’vad har du lärt dig idag?’”

Vi vet av forskningen att förväntningar och attityder spelar roll. Alla elever behöver en omgivning som tror på en och uppmuntrar en att växa över sina egna begränsningar. Lärögonblicket definieras av att man lyckas med något som man tidigare trodde var omöjligt. Innan man lärt sig läsa är en sida text bara oläsliga krumelurer. För att man ska tro på sin förmåga att förvandla det till bokstäver, måste man först möta någon som visar att det går. Därför krävs det ofta av läraren att tro mer om sina elever, än vad de själva klarar att göra.

 

Men ett barns vardag är längre än skoldagen. Barnets verklighet formas av vänner, familj, föreningsliv. Man brukar räkna med att det krävs ett ordförråd på 40 000 ord för att kunna läsa och förstå en dagstidning. Vi behöver lära oss uppemot 3000 ord om året som barn för att utveckla en bra läsförståelse. De orden hittar du inte bara i läroböckerna, de dyker upp på idrottsträningen, fritidsgården, i samtal med vuxna och när pappa läser högt ur en bok. När barnet blir sett skapas utrymme för lärande.

Ska vi vända skolresultaten och se till att alla barn får med sig de kunskaper man behöver i livet handlar det därför inte bara om skolan utan om hela samhället, och om allas attityder till lärande och bildning.

Efter Pisa fick OECD regeringens uppdrag att göra en djupstudie av utmaningarna i det svenska skolsystemet. I rapporten som avlämnades i maj beskriver forskarna hur många elever utvecklat en konsumentrelation till skolan. Istället för att se sig själva som deltagare i lärandet upplever man skolan som några som ska leverera en tjänst. Men alla som lärt sig något vet att lärande inte fungerar så. Det kräver eget engagemang. Skolan är inget tjänsteföretag och läraruppdraget inget serviceyrke.

Delvis handlar detta om skolsystem förstås. Om skolan förvandlas till marknad blir eleven och föräldern kund. Och då kommer frågan ”ska vi gå till en annan skola” före ”hur kan vi arbeta i och tillsammans med skolan för att förändra detta”.

 

OECD visar att vi måste kombinera valfrihet och pedagogiska alternativ med likvärdighet mellan skolor och föräldraengagemang inte bara i skolvalet, utan också i skoluppdraget. Ska vi vända resultaten i skolan måste föräldrarna med. Attityder röstas inte fram. Vi kan inte i riksdagen besluta vad föräldrar ska fråga sina barn till kvällsmaten. Men politiken ska sätta exempel. Det fungerar inte att politiken kräver av föräldrar och elever att prioritera utbildning, och sedan själv gör tvärtom. Min huvudkritik mot förra regeringen var att man prioriterade fel, tusentals medarbetare skars bort från skolan och då blev det såklart mindre tid över för eleverna. Politiken ska prioritera investeringar i skolan före annat.

Ska elever inte tappa tilltron till sin egen förmåga måste man få det stöd man behöver i tid. Har man inte verktygen att hänga med på lektionerna bryts snabbt både självförtroende och ansvarskänsla ner. Men får eleverna med sig verktygen och lusten för lärandet kan man också ställa krav och höja förväntningarna.

Det handlar om att skolan ska ha tid och möjlighet att se alla elever utifrån vilka de är. En del elever, oftast tjejer, möter så många krav på hur man ska vara, se ut och lyckas att bördan blir oändligt tung. Andra elever, ofta killar, saknar framtidsbild och idé om vad utbildningen ska leda till. Ytterligare andra upplever mobbning och utanförskap. Investeringar i elevhälsa, studie- och yrkesvägledning, trygghet och jämställdhet är därför också avgörande för att förändra upplevelsen av och attityderna till skolan.

Så många elever sliter hårt för sina resultat. Så många föräldrar engagerar sig positivt i sina barns skolgång. De förtjänar att vi tillsammans skapar attityder som värderar bildningen och lärandet.

 

Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!