Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lär av punkarna och gör karriär

Det har gått bättre för de unga från arbetarklassen som blev punkare än genomsnittet i motsvarande åldersgrupp. Och många sjuttiotalspunkare har i dag gjort karriär inom kultursektorn.
Punkens "gör det själv"-mentalitet väckte ett intresse för utbildning och för att starta företag, skriver sociologerna Per Dannefjord och Magnus Eriksson som gjort en undersökning om svensk punk.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

FAKTA

Per Dannefjord är adjunkt i sociologi på Växjö universitet och spelade i punkbandet EKG.
Magnus Eriksson är doktorand i sociologi på Växjö universitet och var punkare i början av 80-talet.
Magnus favoritpunklåt är "Häng Gud" med Ebba Grön och Pers är "Levande begravd" med Liket lever.

Den svenska punken

som den såg ut mellan 1978 och 1982 har omgärdats av en hel del myter och konstiga TANT STRUL1983 uppfattningar genom åren. Då var det många som tog avstånd från punken och uppfattade den som farlig, äcklig eller värdelös i största allmänhet. Nu är det många som ser punken som ett mode eller som något gammalt och meningslöst. Punkarna själva ville då gärna se sig som rebelliska outsiders. Det kanske många vill nu också, men troligt är att fler ler lite förläget och blir lätt skamsna över det man sade, gjorde och tyckte på den tiden. Det vi kan konstatera nu, efter att ha samlat in enkätsvar från 153 av de gamla punkarna, är att de allra flesta inte leddes i fördärvet av punken. Punkarna i stort är välutbildade och befinner sig på höga sociala positioner. Vi kan också säga att punken knappast förändrade världen i den utsträckning som vissa drömde om och andra befarade. Däremot, och detta anser vi ligga helt i linje med punkens ideal, så förändrade punken möjligheterna för de människor som ingick i den. Punkarna kommer från alla samhällsklasser, men den intressantaste gruppen är den som kommer från arbetarklassen. Vi vet att de som har föräldrar från arbetarklassen tenderar att utbilda sig i lägre grad än medelklassens barn. Punkarna från arbetarklassen avviker från det förväntade i det att de har utbildat sig mer än människor i Sverige i stort och de har dessutom en genomsnittligt högre klassposition i dag än genomsnittet i motsvarande åldersgrupp i Sverige. Det verkar alltså som att punken har haft stor betydelse för framför allt punkarna från arbetarklassen. Punken har i så fall öppnat en alternativ, och framgångsrik, karriärväg för många. Fjodor, Thåström och Gurra i Ebba Grön Vad beror detta på och hur blev det möjligt?

Vi har än så länge

inga data kring detta utan här måsta vi tillåta oss att spekulera på basis av egna erfarenheter och mer allmänna kunskaper om punken och de sociala sammanhangens betydelse. Punken, enligt vår uppfattning, var inte i första hand en musikrörelse eller en "rebellrörelse" utan ett sätt att göra saker. Punkens viktigaste ideal var "gör det själv!" Den miljö vi vistades i under punkåren var förvisso en miljö som föräldragenerationen hade många begripliga invändningar mot, men framför allt gjorde vi saker. Alla spelade, oavsett om man kunde eller inte. Det bildades skivbolag av människor som inte kunde stava till "budget". Det startades tidningar och föreningar. Vi gjorde våra egna skivomslag och affischer. Vi organiserade spelningar och festivaler, lagligt om det gick - olagligt om det behövdes. Det som skulle göras gjorde vi i princip själva. Eftersom det inte fanns några spelställen i den förort där vi växte upp hyrde vi en lastbil och spelade på en gräsmatta mitt i bostadsområdet. Det är möjligt att några klagade på att det lät så högt och illa, men det är knappast den konstnärliga kvaliteten som är av betydelse. Även om många var okunniga till en början kastades man in i saker som tvingade alla att lära sig. Alla blev inte bra på allting, men den som aldrig lärde sig spela kanske lärde sig att mixa ljud eller organisera musikföreningen. Den som var dålig på ljud lärde sig skriva, göra omslag eller fotografera. Ur detta sammanhang väcktes mycket kunskap, massor av intressen och nätverk som aldrig hade utvecklats utan punken och utan "gör-det-själv-mentaliteten". Punkarna gjorde saker och ur denna aktivitet skapades sannolikt ett intresse för utbildning, en vilja att starta företag och kunskaper som var relevanta för höga positioner inom olika kulturinstitutioner. Det är just i kultursektorn som de flesta arbetarklasspunkarna gjort karriär. Radio, tv, tidningar, skivbolag, reklambyråer, produktionsbolag och andra kulturinstitutioner är i dag fyllda av gamla punkare som kan antas ha använt sig av de resurser punken innebar.Pink Champagne, 1982.

Dessutom innebar deltagandet

i punken ett möte mellan människor från olika sociala miljöer. Vanligen umgås vi med människor som kommer från i stor sett samma bakgrund som vi själva. Det gör att idéer, mål och möjligheter ofta stannar vid de redan givna ramarna. Genom att möta, arbeta och umgås med människor från andra samhällsklasser blir de möjliga alternativen fler. Vi är själva exempel där universitetet blev ett alternativ därför att en musikerkollega fick det att framstå som en bra idé. Punkens betydelse verkar ha varit att sammanhanget erbjöd såväl nya sociala sammanhang som nya aktiviteter och konkreta lärdomar och tillsammans har detta skapat möjligheter och förändrade livsval för en stor grupp människor. Per Dannefjord och Magnus Eriksson PER DANNEFJORD MAGNUS ERIKSSON

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!