Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Lär av Norges kamp mot könsstympningar

Regeringssatsningar mot könsstympning måste baseras på erfarenhet - annars är det nära till hands att klassa initiativen som röstfiske, skriver Sara Johnsdotter, Birgitta Essén och Asha Omar Geesdir.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Varje politiker som gör anspråk på att ta kvinnofrågor på allvar måste gå ut offentligt och ta tydligt avstånd från könsstympning, samt utlova åtgärder och krafttag när det gäller könsstympningen i Sverige. Ministrar som har haft frågan på sitt bord har gjort precis det i debattartiklar sedan mitten av 1990-talet. Nu var det jämställdhetsminister Maria Arnholms, FP, tur. Köns- stympning, eller omskärelse av flickor, är ett fenomen som förtjänar uppmärksamhet och kräver förebyggande insatser om flickor ska skyddas mot olagliga ingrepp i kroppen. Maria Arnholms initiativ är därför värt respekt.

Mer besvärande är att hennes inlägg är till förvillelse likt tidigare ministrars. Som om ingenting har hänt på tjugo år. Från offentligt håll tycks det vara givet att alltid börja från nollpunkten och beskriva läget som om frågan upp- märksammades för första gången. Om regeringen menar allvar måste den nu börja arbeta mer professionellt.

Kanske kan Maria Arnholm få inspiration från våra grannländer. Exempelvis införde Norge en handlingsplan mot könsstympning 2008. Insatserna som utfästes har följts upp av professionella utvärderare. Deras arbete har i sin tur granskats av akademiskt sakkunniga. Den norska regeringens arbete i frågan hör hemma i en helt annan division än vad Sverige hittills visat upp.

Visserligen införde Sverige en handlingsplan mot könsstympning redan 2003, sjösatt med pompa och ståt på en internationell konferens i Stockholm. Men sedan rann det liksom bara ut i sanden. Utlovade insatser och uppföljning blev det inte mycket med. Detta kan naturligtvis inte Maria Arnholm lastas för. Men hon har ansvar för att de initiativ hon nu tar är grundade i den verklighet som råder idag:

Efter trettio år av lagstiftning och decennier av fortbildning för skol- och förskolepersonal, vårdpersonal, polis och socialtjänst. Efter att en stor andel av somalierna, den största invandrargruppen från ett land där traditionen att omskära flickor finns, har bott här i mer än femton år.

Vi är långt förbi nollpunkten. Regeringsinitiativ i dag måste bygga på allt det arbete som utförts på olika arenor under decennier, annars ligger det nära till hands att klassa initiativen för att stoppa könsstympningen som tomma åtbörder och röstfiske.

Maria Arnholm, nu när det uppenbar- ligen finns resurser att satsa från rege- ringshåll: Vad tror du om att rikta en del av dessa resurser till de verkliga experterna? Inom alla berörda invandrargrupper finns många engagerade personer som i åratal har arbetat med opinionsbildning inom de egna grupperna. Deras ofta oavlönade arbete för att få ett slut på omskärelse av flickor präglas av att de kan argumenten, de vet hur man bäst övertygar en landsman, de kan sitt hemlands kultur och är samtidigt väl förankrade i det svenska samhället.

Deras roll för att säkerställa att så få svenska flickor som möjligt ska utsättas för könsstympning kan inte överskattas. En sådan satsning skulle också nyansera stereotyper av afrikanska invandrare när det gäller könsstympning. I stället för att fortsätta låta påskina att alla flickor med föräldrar födda i Afrika är utsatta för lika stor risk, skulle en bild framträda av hur en stor andel afrikanska svenskar är väl integrerade i Sverige och har en viktig uppgift i förhållande till mer nyanlända landsmän när det gäller könsstympning. Att satsa resurser på att göra deras arbete lättare skulle vara en insats grundad i dagens verklighet. Deras expertis är näm- ligen oslagbar.

Asha Omar Geesdir

Ordförande för Somali National Womens Organization och kulturtolk.


Birgitta Essén

Docent i obsterik och gynekologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset

 

Sara Johnsdotter

Professor i medicinsk antropologi

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!