Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Landsbygden fixar elen – får inget för besväret

Först byggdes älvarna ut, nu växer vindkraften. Samtidigt får de boende på landsbygden inte ta del av vinsterna från sin vindkraftproduktion, skriver Pia Maria Johansson.
Foto: Daniel Costantini/TT
Pia-Maria Johansson, partiordförande för Landsbygdspartiet oberoende.

Landsbygden producerar el genom vatten och vind, men får ingenting för besväret. Samtidigt kommer politikerna med tomma löften.

”Bla, bla, bla”, skriver Pia-Maria Johansson, partiordförande för Landsbygdspartiet oberoende. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Vi har cirka 4 200 vindkraftverk i Sverige och det planeras att byggas ytterligare 1 100 fram till 2026. Det lokala motståndet är stort och för att få landsbygden med på skutan, så försöker man locka med att en del av pengarna skall delas ut till lokala projekt. Detta är traditionellt bondfångeri, eller som Greta Thunberg säger: ”Bla, bla, bla…”

Det finns cirka 2 000 vattenkraftverk i Sverige och när de byggdes så utlovades ofta billig ”bygdekraft”. De som bodde i närheten skulle garanteras billig el från det lokala kraftverket – transportsträckan var ju kort. Det bildades också kommunala elbolag, som skulle garantera kommuninnevånarna billig ström. Var finns de nu?

Elen försvinner utomlands

Näten knöts ihop i hela Sverige och på något sätt försvann löftet att gynna dem som blivit tvingade att se sin tidigare miljö förändrad. Elektriciteten blev en nationell angelägenhet och det blev viktigt att förse hela Sverige och svensk industri med billig el.

Ännu en tid stannade strömmen kvar i Sverige, men det tog slut när statliga Vattenfall förstod att man kunde få bättre betalt om man exporterade elen till Tyskland. Tyvärr fanns den mesta överkapaciteten i norra Sverige och det gällde därför att hitta ett billigt sätt att överföra strömmen söderut.

Här kunde det likaledes helstatliga Svenska Kraftnät hjälpa till. Kunde man bara se till så att transportvägarna ner till Skåne var finansierade, så var det inte så långt till kontinenten. I dag exporterar vi 143 TWh (2019) – lika mycket el som vi gör av med från kärnbränsle.

Landsbygden betalar kostnaderna

Kanske är jag konspiratorisk. Men för dem som bor nära en kraftstation och ser samma ledningar hänga i luften, så är det svårt att förstå en ständigt ökad överföringsavgift. I stället för att få billig el, så måste nu landsbygden vara med att betala för att strömmen skall skickas till någon annan – någon annanstans – kanske till ett annat land.

Vad skall priset vara för att få sin boendemiljö förstörd av vindsnurror?

Detta gäller inte bara för Norrland. I Hallands fyra floder (du kan väl ramsan Laga Ni – Äta Vi?) finns 43 kraftstationer med en årlig produktion av 998 GWh. Troligen finns även här kommuner som skulle vara självförsörjande med billig el – om man bara fick behålla den.

Går man till norra Sverige, så har vi till exempel Ragunda kommun, som producerar cirka 10 procent av all Sveriges vattenkraft. Samtidigt har de en av Sveriges högsta kommunala/regionala skatter – 34,92 procent – vilket är mer än 5 procentenheter högre än till exempel Solna med 29,20 procent. Ännu ett citat, denna gång av Leif Östling: ”vad fan får jag för pengarna?”

Mer besvär att vänta

Tillbaka till vindkraften. Landsbygden har fått betala dyrt med totalt förstörda laxälvar och nästan utrotad ål för att Sverige – och nu även kontinenten – skall få billig el.

2019 gjorde vi enligt Energimyndigheten av med 369 TWh medan vi tillförde 548 TWh. Mellanskillnaden var förluster eller energi som gick åt till omvandlingen rörande elanvändning. Samtidigt sänker vi enligt samma myndighet kontinuerligt vårt energibehov.

Vind och sol stod 2019 för 20 TWh respektive 0,7 TWh. Lyssnar man till branschorganisationen för vindkraft ska elektriciteten från vindkraft svara för mer än kärnkraftverken inom några år. Det betyder en enorm utbyggnad av vindkraft.

Andra länder blir vinnare

Vad skall priset vara för att få sin boendemiljö förstörd av vindsnurror?

I stället för att låta svensk industriproduktion gynnas av låga elpriser, så skänker man dessa konkurrensfördelar till resten av Europa. Och när nu även Kina släpps in på den svenska marknaden som ägare till vindkraften, ”så lägger jag en pizza och går ut”.


Pia-Maria Johansson

Partiordförande för Landsbygdspartiet oberoende