Läkare slår larm: Risk för ökad narkotikadöd

Joar Guterstam, överläkare och ordförande i Svensk förening för beroendemedicin.
Catrin Rönnbäck, överläkare och facklig sekreterare i Svensk förening för beroendemedicin.
Markus Heilig, överläkare och styrelseledamot i Svensk förening för beroendemedicin.
Foto: Peter Holgersson

Patienter med opioidberoende kan inte längre påbörja livräddande behandling i Sveriges näst största stad.

Att verksamheten i Göteborg är så gravt underfinansierad att den inte längre kan sköta sitt uppdrag är en skandal som kommer leda till lidande och död, skriver flera läkare.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Opioidberoende klassas som en kronisk sjukdom och är ett globalt folkhälsoproblem. Mest uppmärksammad är ”opioidkrisen” i USA, där omkring 70 000 människor avled i opioidöverdoser under 2020. Problemet finns dock även i Sverige, som länge haft en relativt hög narkotikadödlighet. Också här är det opioider som står för de allra flesta dödsfallen. Det saknas tillförlitlig statistik om hur många svenskar som lider av opioidberoende, men det är uppenbart att problemet ökat påtagligt under de senaste 20 åren.

Lyckligtvis finns effektiv behandling för opioidberoende. Redan på 1960-talet fann man att patienter med heroinberoende kunde bli hjälpta av underhållsbehandling med metadon. Behandlingen halverar dödligheten, men har också positiva effekter på patienternas hälsa i stort och möjligheterna till rehabilitering från livet med svårt beroende. 

Stora samhällsbesparingar

Både internationella och svenska studier har dessutom visat att behandlingen leder till påtagligt minskad kriminalitet och minskat behov av andra samhällsinsatser. Den är mycket kostnadseffektiv, med stora samhällsbesparingar för varje person som går från illegalt bruk av t ex heroin eller tramadol till underhållsbehandling.

Risken för skadeverkningar och död ökar. Med utebliven behandling undanröjs för många möjligheten att återfå en fungerande vardag med arbete och familjeliv.

Nuförtiden kallas underhållsbehandling oftast för läkemedelsassisterad rehabilitering för opioidberoende (LARO), och flera nya, säkrare läkemedel finns tillgängliga som alternativ till metadon. Att erbjuda LARO har enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer högsta prioritet för patienter med opioidberoende, och adekvat tillgång till sådan behandling är av stor betydelse om vi ska kunna minska den höga narkotikadödligheten i Sverige. 

I princip ett intagningsstopp

I ljuset av detta reagerar vi beroendeläkare med bestörtning på situationen i Göteborg, där Beroendeverksamheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset på grund av resursbrist i höst tvingats till kraftigt minskat intag (i princip intagningsstopp) för nya patienter i LARO. 

LARO-mottagningarna har fått marginellt ökade resurser trots att patientantalet fördubblats på bara några år, vilket gjort att personalen minimerat kostnaderna på alla tänkbara sätt. Bland annat har man i strid med nationella riktlinjer känt sig tvungen att ordinera äldre, billigare läkemedelsvarianter, med större risk för felanvändning och läckage till obehöriga. De psykosociala behandlingsinsatserna har dragits ned till ett minimum.

Nekas livräddande behandling 

Trots dessa ansträngningar har det växt fram en allt längre kö av patienter som söker hjälp och av läkare bedöms ha behov av LARO, men där man inte har resurser nog för att erbjuda någon behandling ännu. Med tanke på den höga dödligheten hos personer med obehandlat opioidberoende är detta naturligtvis djupt olyckligt.

Patienter med opioidberoende kan alltså inte längre påbörja livräddande behandling i Sveriges näst största stad. Och de patienter som trots allt fått komma in i LARO erbjuds av kostnadsskäl inte vård i enlighet med nationella riktlinjer. Risken för skadeverkningar och död ökar. Med utebliven behandling undanröjs för många möjligheten att återfå en fungerande vardag med arbete och familjeliv. 

Regionen måste omedelbart agera

Individerna hänvisas i praktiken till fortsatt kontakt med illegal droghandel och kriminalitet. För personalen skapas vad som kommit att kallas moralisk stress: man ser sina patienter fara illa, utan att ha möjlighet att erbjuda effektiv hjälp.

Att LARO-verksamheten i Göteborg är så gravt underfinansierad att den inte längre kan sköta sitt uppdrag är en skandal som kommer leda till lidande och död. Västra Götalandsregionen bör därför omedelbart se till att resurser tillförs, så att denna svårt utsatta patientgrupp kan erbjudas livräddande behandling i enlighet med gällande nationella riktlinjer och Hälso- och sjukvårdslagen.


Av Joar Guterstam

Överläkare, medicine doktor. Ordförande i Svensk förening för beroendemedicin.

Catrin Rönnbäck

Överläkare. Facklig sekreterare i Svensk förening för beroendemedicin.

Markus Heilig

Överläkare, professor. Styrelseledamot i Svensk förening för beroendemedicin.

Berndt Johansson 

Överläkare, medicine doktor. Verksamhetsområde Beroende, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Maj-Britt Martinsson

Överläkare. Verksamhetsområde Beroende, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Elena Pizarro Ferrero

Överläkare. Verksamhetsområde Beroende, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.