REPLIK. Tack Gustav Johansson för ditt inlägg i debatten, hoppas att Skolverket också svarar. Du har rätt och du har fel. Den svenska köttkonsumtionen har ökat, men det är främst kyckling och fläskköttet, inte det svenska nötköttet, även om vi ser en liten skiftning från importnötkött till svenskt nötkött. Vi äter på tok för mycket importerat nötkött, där har du helt rätt, det köttet betar verkligen inte våra hagar.
Förra året var det inte mycket som växte och framför allt inte så mycket som sedan kunde bli humanföda. Vi kunde tack o lov förädla det torftiga fodret genom våra djur och få ut kött och mjölk.
Det är det svenska nötköttet som håller våra naturbeten betade, framför allt svenska mjölkkogårdar oavsett storlek. Det är oftast inte de producerande mjölkkorna som betar, men våra sinkor, alltså de som inte mjölkar ett par månader innan de får en kalv, samt våra ungdjur. Det tar två år från att kalven föds till dess att hon är en mjölkko. Ofta hinner hon med att beta i två år innan hon blir ko, då hon betar området runt ladugården.
Vi är få kvar som vet hur det hänger ihop
Detta glöms ju dessvärre oftast bort i debatten om just mjölkkossan. Inget konstigt eftersom vi är väldigt få kvar som vet hur det hänger ihop. Det finns drygt 3 000 mjölkbönder kvar i Sverige i dag jämfört med 15 000 för 30 år sedan.
Du har helt enkelt fel när du säger att du som bloggare inte drabbades av förra årets torka, du drabbades också. Vi bönder producerar mat. Visserligen behöver inte stillasittare lika mycket mat som de som jobbar praktiskt, men äta behöver alla. Förra året var det inte mycket som växte och framför allt inte så mycket som sedan kunde bli humanföda. Vi kunde tack och lov förädla det torftiga fodret genom våra djur och få ut kött och mjölk.
Jag har aldrig sagt att vi bara ska äta kött. Mitt mantra är att lägg en mångfald på tallriken av schyssta vegetabilier och animalier för en rik biologisk mångfald i naturen.
Koblajan matar klimathjältarna
Det jag påtalade i min debattartikel, som var riktad till Skolverket, var att deras tro att vegetariskt är det mest hållbara för miljön och klimatet är fel. Där är vi dessutom överens, du vill ju enligt artikeln ha våra naturbetesdjur kvar, och att de sedan ska ätas upp. Och det är ju exakt det jag också vill.
Vi släpper ut våra djur första dagarna i maj, detta görs bland annat för att gynna dyngbaggen. Dyngbaggen är en liten klimathjälte som ser till att reducera metanet från bland annat gödselhögar och nedvissnade växtdelar.
Dyngbaggen övervintrar under en koblaj, sedan vaknar den till där i början på maj, kravlar sig upp och är jättehungrig. Vet du vad den vill äta? Jo färsk koblaja, inte gammal. Så vi brukar säga ” smaklig måltid dyngbaggen här kommer maten” och så öppnar vi dörrarna.
Allt hänger ihop. Ni är alla beroende av oss djurbönder, vegan som allätare och framför allt naturen. Och som en sista grej. Ju mer en ko mjölkar desto klimatsmartare blir hon, om det bara är klimatet vi ska prata om. Så det är ej av ondo att de mjölkar mer nu än förr. De är helt enkelt klimatsmartare.
Av Anette Gustawson
Mjölkbonde
