Folkhälsomyndighetens rapport visar att fyrtiotre procent av vuxna med astma rapporterar symtom då de utsätts för passiv rökning. Foto: ColourboxFolkhälsomyndighetens rapport visar att fyrtiotre procent av vuxna med astma rapporterar symtom då de utsätts för passiv rökning. Foto: Colourbox
Folkhälsomyndighetens rapport visar att fyrtiotre procent av vuxna med astma rapporterar symtom då de utsätts för passiv rökning.  Foto: Colourbox
Maritha Sedvallson är ordförande för Astma- och allergiförbundet. Foto: Marias of SwedenMaritha Sedvallson är ordförande för Astma- och allergiförbundet. Foto: Marias of Sweden
Maritha Sedvallson är ordförande för Astma- och allergiförbundet. Foto: Marias of Sweden

Lägenhetsrökare måste fimpa – inför ett förbud

Publicerad

Lagen behöver ändras: Människor ska kunna vistas i sina lägenheter och på sina balkonger utan att behöva andas in skadlig rök, skriver Maritha Sedvallson från Astma- och allergiförbundet.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Ska man inte ens få röka på sin egen balkong eller i sin egen lägenhet? Nej, inte om man bor i flerbostadshus och har godkänt en klausul om rökfrihet i hyreskontraktet. Vi på Astma- och allergiförbundet arbetar nu för att den möjligheten ska bli juridiskt hållbar.

Att gå ut på balkongen och röka en cigarett kan vara avkopplande för en del. För andra betyder röken från grannens balkong att man måste hålla sig inomhus – eller att man får svårt att andas, hosta och irriterade slemhinnor. Tobaksrök som läcker in i hemmet från andras lägenheter är också ett vanligt problem.

 

LÄS MER: Förslaget: Förbjud rökning under arbetstid 

 

Passiv rökning är ohälsosam och enligt WHO, Världshälsoorganisationen, finns det inga halter som är ofarliga. Tobaksrök kan i vissa fall vara lika farlig ute i fria luften som inomhus. Visserligen gör luftens rörlighet att röken utomhus försvinner snabbare när ingen längre röker, men så länge rökning pågår kan skadorna bli desamma som vid inomhusrökning. 

Avgörande är hur mycket rök man utsätts för och under hur lång tid. En stor befolkningsundersökning, Miljöhälsorapport 2017, visar att fyrtiotre procent vuxna med astma rapporterar symtom då de utsätts för passiv rökning. Andra grupper som är viktiga att skydda är barn och unga.

Riksdagens folkhälsomål uppfylls inte

Riksdagen har antagit ett folkhälsomål om att ingen mot sin vilja från och med 2014 ska utsättas för passiv rökning. Sverige har också antagit WHO:s ramkonvention om tobak som säger att ingen ofrivilligt ska utsättas för passiv rökning. Efter beslutet om rökförbud på restauranger 2005 har lite gjorts för att uppnå målet.

I Sverige är det inte juridiskt hållbart för fastighetsägare att skriva in bestämmelser om rökfrihet i hyreskontrakten. Men det är lagligt i Finland sedan 2016 och i flera andra länder. I Finland kan fastighetsbolag ansöka om rökförbud på balkonger, terrasser och övriga utomhusområden. Den kommunala myndigheten kan godkänna ansökan om rök sprider sig, till exempel från en balkong till en annan, på grund av konstruktionerna eller andra omständigheter. Att röken sprider sig räcker, sanitär olägenhet behöver inte bevisas.

 

LÄS MER: Plura röker fyra paket cigaretter om dagen

 

Lagstifta mot passiv rökning

Vi i Astma- och allergiförbundet menar inte att rökfrihet i dag ska kunna införas överallt och i alla fastigheter. Men det borde vara möjligt att skriva avtal om rökfrihet i exempelvis nyproducerade hyreslägenheter och i bostadsrätter. 

Det borde också vara möjligt för fastighetsägare att förbjuda rökning i befintliga flerbostadshus vid problem med passiv rökning från grannar, som inte kan åtgärdas på ett enkelt sätt.

Det tobakslagen i dag föreskriver är att gemensamma utrymmen ska vara rökfria. Men det räcker inte alltid, menar vi. Lagstiftningen behöver ses över så att fler människor kan vistas i sina lägenheter och ute på sina balkonger och andas frisk och rökfri luft.

 

Av Maritha Sedvallson 

Ordförande, Astma- och allergiförbundet

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag