Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

L: Därför förlänger vi skolplikten för nyanlända

För att se till att fler nyanlända når behörighet till gymnasieskolan har Liberalerna bland annat krävt förlängd skolplikt och förkortat sommarlov. Nu blir det verklighet, skriver Nyamko Sabuni.Foto: SHUTTERSTOCK
Nyamko Sabuni (L), partiledare.Foto: OLLE SPORRONG

Det är orimligt att förvänta sig att elever som kommer från länder med utbredd analfabetism ska klara av den svenska grundskolan på färre antal år än infödda.

Vi vill ändra lagen så att fler kan få en anpassad timplan – utan föräldrarnas samtycke, skriver Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Inget är mer avgörande för den enskildas möjligheter att göra sina livsval än utbildning. Att ge alla barn chans att klara grundskolan för att bli antagen till ett gymnasieprogram är nödvändigt för så väl den enskilde som för samhället i stort. En grupp barn som behöver extra uppmärksamhet för att klara skolan är så kallade nyanlända.   

Jag var tolv år gammal när jag kom till Sverige med min familj. Genom att placeras en årskurs under min ålder fick jag totalt fem år i den svenska grundskolan innan jag skulle börja gymnasiet. Trots omständigheterna gick det relativt bra för mig i skolan. Jag fick en god chans att lära mig språket då de flesta barn i min närhet var infödda svenskar.

2 av 10 når gymnasiebehörighet

Så ser det inte ut för många nyanlända barn i Sverige i dag. Många hamnar i några av våra mest segregerade stadsdelar, där de har få eller inga kompisar som har svenskan som modersmål. De flesta kommer från krigsdrabbade länder där skolsystemet kollapsat eller analfabetism är utbredd. Fler anländer i en allt senare ålder. Trots dessa fakta så har vi inte gjort tillräckligt mycket för att anpassa skolans verksamhet till den nya verkligheten.

Vi vill se över regelverket som säger att en anpassad timplan kräver samtycke från både eleven och elevens vårdnadshavare. Skolan och lärarna är sannolikt bättre på att avgöra behoven.

Medan nio av tio inrikes födda elever uppnår gymnasiebehörighet är motsvarande siffra för utrikes födda elever som kommer till Sverige efter 13 års ålder cirka två av tio. Siffrorna har sett lika alarmerande ut under lång tid, det var inte något som uppstod först efter migrationskrisen 2015.

Förlängd skolplikt

Att de nyanlända eleverna klarar av skolan är något av det absolut viktigaste för att minska den integrationsskuld som vi låtit växa. Runtom i vårt land görs omfattande och beundransvärda insatser från lärare, rektorer och annan skolpersonal. Det är inte de som brister – det är systemet.

För att se till att fler nyanlända når behörighet till gymnasieskolan har Liberalerna bland annat krävt förlängd skolplikt och förkortat sommarlov. Nu blir det verklighet. Det är bra, men inte tillräckligt. Ett ytterligare krav är att skolor ska få möjlighet att prioritera och anpassa läroplanen för nyanlända elever mer än vad som är fallet i dag.

Anpassad timplan

På högstadiet kan man i dag besluta om en så kallad anpassad timplan. Det innebär att en elev kan ges mer undervisning i vissa ämnen och mindre i andra. Kravet är att eleven i fråga alltid ska få minst antal det ämnen som krävs för gymnasiebehörighet. Det är bra, men vi anser att regelverket är alltför begränsat med tanke på problemets omfattning och situationens allvar.

Därför vill Liberalerna att lagen ändras så att fler elever kan få en anpassad timplan. Det kan till exempel handla om elever i lägre årskurser, det vill säga inte bara elever i högstadiet, eller elever som behöver det också när de fyra åren som utgör gränsen för nyanländ passerat. Vi vill vidare se över regelverket som säger att en anpassad timplan kräver samtycke från både eleven och elevens vårdnadshavare. Skolan och lärarna är sannolikt bättre på att avgöra vilka behov eleven har för att klara skolan.

Stor samhällsekonomisk vinst

Det är orimligt att förvänta sig att elever som kommer från länder med ett dåligt fungerande skolsystem eller utbredd analfabetism ska klara av den svenska grundskolan på färre antal år än infödda. Även när skolplikten förlängs och sommarlovet förkortas har många elever så svaga kunskaper att vi måste börja prioritera i skolan. Det är en stor samhällsekonomisk vinst att så många elever som möjligt når behörighet till gymnasieskolans nationella program.

 

Av Nyamko Sabuni

Partiledare (L)

Sabuni: Klansamhällen växer upp i våra utsatta områden