Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kvotering backlash för alla yrkeskvinnor

Kvotering inte rätt väg. "Vi vill se en jämställd arbetsmarknad - där alla bedöms utifrån sin kompetens - inte utifrån sitt kön", skriver Ebba Busch Thor. Foto: SVEN LINDWALL Foto: Sven Lindwall

Europaparlamentet har nyligen tagit ställning till kommissionens förslag att införa kvotering till de största bolagens styrelser inom EU. Parlamentet röstade ja till ett krav på att minst 40 procent av de börsnoterade bolagens styrelser ska vara kvinnor till år 2020.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Tanken är god - ett jämställt Europa där såväl män som kvinnor kan nå högre poster inom näringslivet. Dit vill jag också att vi ska nå - men inte genom kvotering. Strävan efter verklig jämställdhet där män och kvinnor bedöms som individer, utifrån kompetens och skicklighet, får inte förbytas mot ihålig symbolpolitik.

Resultatet av kvotering blir en fördjupad ojämlikhet genom att könstillhörigheten slås fast som en merit, eller till och med ett krav, för att kunna få ett arbete eller nå en position. Jämställdhet på arbetsmarknaden handlar för mig inte om att snygga till statistiken utan om att män och kvinnor bedöms objektivt utifrån sin individuella kompetens, sina kvaliteter och erfarenheter. Sann jämställdhet uppnås inte genom att se kvinnor som ett kollektiv och gömma individer bakom siffror och statistik.

Kvotering cementerar inte bara könsrollerna, den förminskar det hårda arbete som kvinnor i över hundra år har fört för att kön inte ska vara en faktor i fråga om inflytande, makt och rättigheter. Lagstiftad kvotering institutionaliserar det som vi jämställdhetsförespråkare vill komma ifrån, nämligen att människor reduceras till ett kön.

Som ung kvinnlig politiker har jag erfarenhet av att arbeta i ledande position i ett sammanhang där kvinnor allt för länge varit i minoritet.

Jag vet hur det är att bli bedömd utifrån kön, ålder, utseende och bakgrund, och att få hårt arbete och kompetens reducerat till en bisak. För mig är det en styrka att veta att det ansvar jag anförtrotts har getts mig i jämlik tävlan med kvinnor och män, och inte på grund av ett regelverk som säger att andelen kvinnliga kommunalråd måste öka.

Som kristdemokrat är det självklart för mig att kvinnor och män ska ha samma rätt till inflytande i samhällets olika sfärer. Näringslivet, politiken, den ideella sektorn, samhället i stort, gynnas när både män och kvinnor bidrar med sin kompetens. I Sverige, liksom i övriga Europa, är andelen kvinnor i ledande positioner inom näringslivet oacceptabelt låga.

Jämställdhet är en fråga om värderingar och människosyn. Det är en fråga om att frångå en kollektivistisk gammeldags syn på människan med en överdriven fokusering vid kön och könsroller. Jämställdhet och rättvisa handlar för mig om att alla ges lika möjligheter. Det handlar om frihet och förutsättningar att göra egna livsval utifrån egen övertygelse.

Kristdemokraternas och min utgångspunkt är att besluten alltid ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Det innebär att vissa beslut ska lyftas till EU-nivå, men det innebär också att andra beslut ska fattas på hemmaplan, i riksdagen, kommunen och till och med runt enskilda människors köksbord. Denna princip är vägledande i den kristdemokratiska värderingsgrunden.

När det gäller könsfördelningen i privata bolagsstyrelser är det, naturligtvis, inte en fråga för politiker att avgöra, allra minst på EU-nivå. Visst har vi åsikter om att utvecklingen mot mer jämställdhet i styrelserna borde gå snabbare - mycket snabbare - men att lagstifta om obligatorisk kvotering i privatägda bolag vore ett övertramp på äganderätten. Det är självklart upp till ägarna att fatta beslut om den bästa sammansättningen av individer till sina styrelser. Kloka företags ägare sätter samman kvinnor och män, med olika bakgrund, kompetens, ålder och erfarenhet, till en dynamisk enhet.

Europaparlamentets beslut om könskvotering till bolagsstyrelser är alltså djupt problematiskt ur flera perspektiv. Nu är det upp till ministerrådet att ta ställning i frågan. Den svenska regeringens hållning är ett tydligt nej till kvotering. Men vår EU-minister, Birgitta Ohlsson, har till TT sänt olyckliga signaler om att hennes principiella motstånd mot kvotering är på väg att ändras: "Jag är inne i en process just nu där jag håller på att ompröva mina ideal i den frågan". Detta väcker frågetecken om hur rakryggad EU-ministern egentligen kommer att vara i kommande förhandlingar.

Vi kristdemokrater är tydliga: män och kvinnor ska inte reduceras till ett kön. Vi vill se en jämställd arbetsmarknad värd namnet, där alla människor bedöms utifrån sin individuella kompetens - inte utifrån sitt kön.

 

Ebba Busch Thor

Kommunalråd i Uppsala och kandidat till Europaparlamentet.