Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kvinnosjukdomarna som vården inte prioriterar

Lena Hallengren (S), socialminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Åsa Lindhagen (MP), jämställdhetsminister.Foto: Henrik Montgomery/TT

Det handlar om sjukdomar som drabbar hundratusentals kvinnor. Okunskap kan leda till att det tar flera år innan rätt diagnos och behandling.

Steg för steg ska vi göra hälso- och sjukvården mer jämställd, skriver ministrarna Lena Hallengren och Åsa Lindhagen.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Kvinnors hälsa har allt för ofta prioriterats ner och inte tagits på allvar. Så ska det inte vara. 

Vi tar steg för steg för att se till att vården för kvinnosjukdomar blir bättre och förlossningsvården tryggare. Regeringen startade 2015 en satsning på att stärka kvinnors hälsa och förlossningsvården. Totalt har vi investerat 5,1 miljarder de senaste fyra åren. Pengarna har gett landets regioner möjlighet att förbättra kvaliteten, stärka bemanningen och höja kunskapsnivån i vården. Under nästa år fortsätter regeringen att investera en miljard kronor på området. Men vi är inte klara än.

Flera sjukdomar som framför allt drabbar kvinnor tenderar att vara lågt prioriterade inom hälso- och sjukvården, och många kvinnor upplever att de inte får ett tillräckligt bra bemötande eller blir tagna på allvar när de söker vård. Så ska det inte vara. Kunskapsluckor måste identifieras och täppas igen, och där kunskapen finns ska den också komma alla kvinnliga patienter till del, i hela landet. 

Kvinnor ska få vård efter bästa tillgängliga vetenskap, inget annat duger.

Vestibulit, lipödem och rektusdiastas

Regeringen har därför gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) flera uppdrag att utvärdera det vetenskapliga stödet avseende metoder för att diagnosticera och behandla vestibulit, lipödem och rektusdiastas.

Okunskap kan leda till att det tar flera år innan kvinnan får rätt diagnos och behandling, eller att bemötandet och behandlingen blir ojämlik över landet

Det här är begrepp som är okända för många – både för män och kvinnor. Men det är också exempel på sjukdomar som drabbar hundratusentals kvinnor och som vården behöver mer kunskap om. Okunskap eller bristande spridning av kunskap kan leda till att det kan ta flera år innan kvinnan får rätt diagnos och behandling, eller att bemötandet och behandlingen blir ojämlikt över landet. Satsningen på ökad kunskap är därför ett viktigt steg i regeringens arbete för kvinnors hälsa. Vi vill med de här uppdragen sända en signal till alla drabbade kvinnor – det handlar både om ett erkännande och om rätten till behandling. 

Psykisk ohälsa efter förlossning

Regeringen ger också SBU i uppdrag att bland annat kartlägga metoder för behandling av psykisk ohälsa som följd av förlossning och att kartlägga metoder för diagnostik och behandling av graviditetskomplikationer. Alla blivande och nyblivna föräldrar ska kunna känna sig trygga och säkra hela vägen – före, under och efter graviditet. 

Sverige är ett modernt land där jämlikhet och jämställdhet är bärande värderingar. De präglar hela vårt samhälle och de är djupt rotade hos de allra flesta som bor i Sverige, men de har inte uppstått ur tomma intet. Det är resultatet av decenniers kamp, och den ska vi ta framåt. Steg för steg ska vi göra hälso- och sjukvården mer jämställd.

 

Av Lena Hallengren (S)

Socialminister

Åsa Lindhagen (MP)

Jämställdhetsminister