Thomas Bodström Foto: Eero Hannukainen/ALL OVER PRESSThomas Bodström Foto: Eero Hannukainen/ALL OVER PRESS
Thomas Bodström Foto: Eero Hannukainen/ALL OVER PRESS
Sören Sanz Foto: CORNELIA NORDSTRÖMSören Sanz Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Sören Sanz Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Ändra lagstiftningen genom att införa en brottsrubricering som grov mansfridskränkning, skriver debattörerna. Foto: Alex Ljungdahl/Expressen/TTÄndra lagstiftningen genom att införa en brottsrubricering som grov mansfridskränkning, skriver debattörerna. Foto: Alex Ljungdahl/Expressen/TT
Ändra lagstiftningen genom att införa en brottsrubricering som grov mansfridskränkning, skriver debattörerna. Foto: Alex Ljungdahl/Expressen/TT

Kvinnorna slår sina män oftare än vad vi tror

Publicerad

Det finns en skam hos misshandlade män att berätta om sin situation, en rädsla att omgivningen inte ska ta dem på allvar och undra varför de inte lyckas försvara sig, skriver Thomas Bodström och Sören Sanz. 

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Varje dag utsätts män för våld av sin partner. Det anmäls i snitt mer än fem fall av misshandel mot män i nära relation varje dag. Antalet faktiskt utsatta är säkerligen betydligt större då mörkertalet anses vara mycket stort, något som syns tydligt om man jämför utsattheten i brottsofferundersökningar och de anmälda brotten. Trots att det finns många drabbade, är våld i nära relation mot män något som det sällan pratas om. Det gör i sin tur att de som drabbas många gånger har ännu svårare att prata om sin utsatthet.  

Kvinnor som drabbas av våld i nära relation är fortfarande ett mycket stort problem med ett snitt på hela 28 anmälda fall per dag, som måste fortsätta angripas med både näbbar och klor. Samhället har också tagit många initiativ till att försöka skydda de utsatta kvinnorna.  Av de åtgärder som har vidtagits kan nämnas bland annat en bättre utbildning av representanter för rättsväsendet, öppnandet av kvinnojourer, skyddade boenden och möjligheten att söka bidrag från Socialstyrelsen för att arbeta med frågorna. Det finns även beslut om ett extra anslag på 200 miljoner kronor de närmaste två åren för att få slut på allt våld mot kvinnor. 

 

LÄS MER: Hårdare straff är ingen lösning – behöver jobba med normer 

 

Det är ett klokt ansvarstagande och förtroendeingivande grepp från politikerhåll, och ett viktigt steg i kampen mot att få stopp på våldet mot kvinnor. Men var finns resurserna eller ens nämns männen som blir utsatta och deras skyddsbehov? Lagstiftningen och samhället är anpassat efter de utsatta kvinnornas behov av skydd. Det finns till exempel en särskild brottsrubricering som heter grov kvinnofridskränkning. Att inte synliggöra det här problemet ens i lagstiftningen, som förväntas vara könsneutral, gör problemet för stöd till utsatta män ännu svårare, eller omöjligt.  

Att inte synliggöra det här problemet ens i lagstiftningen, som förväntas vara könsneutral, gör problemet för stöd till utsatta män ännu svårare, eller omöjligt.  

Det finns i dag en skam hos många män att berätta om sin svåra situation, en rädsla att omgivningen inte ska ta dem på allvar och undra varför de inte lyckas försvara sig. En kamp mot fördomar och mansnormer, som att de inte är riktiga män som blir misshandlade av sin partner. Vi som träffar de här männen ser att våldet bygger på samma mekanismer oavsett om den drabbade är man eller kvinna och att behovet av stöd och hjälp också är likvärdigt.  

Vi vill inte på något sätt att samhället ska minska stödet för utsatta kvinnor, tvärtom så har många av oss varit och är mycket aktiva i den kampen. Det vi vill är att män som utsätts för våld i nära relation ska ha rätt och få samma hjälp och stöd.  När det gäller mäns våld mot kvinnor, finns en norm i samhället att mäns våld mot kvinnor är fel. Normen skapar debatt och politiska initiativ om åtgärder, lyfter upp våldets destruktiva konsekvenser och skapar en medvetenhet i samhället om mäns våld mot kvinnor. Normen om att kvinnors våld mot män är fel finns inte, debatten uteblir och initiativen till åtgärder mot kvinnors våld likaså, identifikationen av hur kvinnors våld gestaltar sig lever i blindo, forskning lider av en frånvaro i frågan, beslutsfattare får inte underlag till hur verkligheten ser ut för många tusentals våldsutsatta män. 

 

LÄS MER: Det drabbar kvinnor, det utförs av män

 

Är det så här vi vill ha det, att våldsutsatta män på grund av en frånvarande samhällsnorm inte får någon hjälp eller stöd i en svår livssituation? Allt våld är fel, kvinnor, män, deras barn, husdjur och övriga närstående far illa i en familjesituation som innehåller skrik, hot, kränkningar och våld. Lägger vi inte denna sista pusselbit på plats i ett övrigt framgångsrikt jämställdhetsarbete så bromsar vi in hela jämställdhetsutvecklingen i Sverige.      

Vi kräver därför att:  

1. Lagstiftningen ska ändras så att det också införs en brottsrubricering som grov mansfridskränkning, alternativt gör lagstiftningen könsneutral.

2. Det ska finnas möjlighet att söka ekonomiskt stöd för arbetet med män som utsätt för våld i nära relationer (mansjourer) hos Socialstyrelsen. 

3. Att regeringens satsningar mot partnervåld också ska inkludera män som utsätts.   

 

Thomas Bodström 

Advokat och f.d. Justitieminister, Styrelseledamot i Akillesjouren

Sören Sanz  

Södersjukhusets Antivåldsgrupp
Ordförande i Akillesjouren  

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag