Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Kvinnor på skyddade boenden måste kunna ta tillbaka sina liv

Josefine Agius, projektkoordinator.
Elisabet Mattsson, professor och projektledare i projektet ”Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet”.
I dag står ofta kvinnorna inför tre val: De kan stanna på boendet, undangömda och bortglömda, lämna boendet och riskera att bli hemlösa eller gå tillbaka till sina förövare och riskera fortsatt våld eller att bli dödade. I denna situation väljer många dessvärre att gå tillbaka.
Foto: Ievgen Chabanov / Colourbox

Sveriges myndigheter och kommuner måste sluta nöja sig med att kvinnor förvaras på skyddat boende under obestämd tid. Josefine Agius och Elisabet Mattsson uppmanar Sveriges myndigheter och kommuner att prioritera rätt i regeringens åtgärdspaket.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. En kvinna som lämnar en våldsam relation är en av de starkaste personerna du kan träffa på. Uppbrottsprocessen i våldsamma relationer är allt annat än lätt och ofta är det just vid uppbrottet hotet mot kvinnans liv är som störst.

Kvinnans hem finns inte längre kvar och hon kommer aldrig att kunna återvända dit.

Därför tvingas många av kvinnorna till skyddat boende. Existensen av skyddade boenden kan vara skillnaden mellan liv och död för en våldsutsatt kvinna. I Sverige mördas mer än en kvinna i månaden av en man de har eller har haft en nära relation med. Hade vi inte haft skyddade boenden hade siffran varit högre.

De flesta blir kvar på skyddat boende

Men vad händer sen? Enligt Socialstyrelsen är tanken att kvinnor ska bo på skyddat boende i tre månader, men de flesta blir kvar betydligt längre än så. Vissa kan bli kvar i ett år, eller flyttas runt mellan flera olika boenden under en lång period.

Kvinnans hem finns inte längre kvar och hon kommer aldrig att kunna återvända dit. Hon kommer inte att kunna få tillbaka sina saker som fotoalbum eller fint porslin hon ärvt av sin mamma. Vem tar ansvar för att dessa kvinnor ska få chansen att bygga upp ett nytt hem?

Nio av tio kvinnor får avslag

Enligt socialtjänstlagen är kommunen ansvarig för att underlätta för våldsutsatta att få en bostad. Trots detta visar Boverkets senaste rapport från 2020 att enbart var sjätte kommun ger förtur till våldsutsatta kvinnor och bland dessa är det få som i praktiken faktiskt beviljas förtur. I Stockholm fick 9 av 10 kvinnor avslag på sin förtursansökan under 2020.

Möjligheterna för våldsutsatta att få förtur till bostad är i dag alltså näst intill obefintliga. Även socialtjänsten kan stötta kvinnor i att hitta en bostad vilket innebär att de måste ansöka om boende via respektive kommuns socialtjänst.

Kvinnorna har flytt från allt, de har inga vänner eller familj kvar, inget jobb och inte heller någon inkomst.

Men även bostad via socialtjänsten är i praktiken svårt att få och många kvinnor har nekats boende i samtliga kommuner. Det finns också exempel på att kvinnor som ansökt inte ens fått svar på sin ansökan från kommunens socialtjänst.

Lämnas ensamma och skuldsatta

Många av kvinnorna har skulder och betalningsanmärkningar efter att ha blivit utsatta för ekonomiskt våld. Partnern har tagit deras pengar eller lån i deras namn som sedan inte betalats. Kvinnorna har flytt från allt, de har inga vänner eller familj kvar, inget jobb och inte heller någon inkomst.

De står ensamma, utan en chans på bostadsmarknaden. I stället riskerar tusentals kvinnor att bli hemlösa varje år eller tvingas gå tillbaka sina förövare för att de inte har någon möjlighet till att skaffa sig en egen bostad.

Skydda kvinnor som lämnat våldet

2021 presenterade regeringen sitt åtgärdspaket mot mäns våld mot kvinnor. Vi menar att särskilt fokus måste läggas på punkt 12 i paketet, det vill säga våldsutsattas rätt till eget boende.

Att förebygga våld är livsviktigt, men vi måste också skydda och ge stöd till de kvinnor som har lämnat våldet.

Att förebygga våld är livsviktigt, men vi måste också skydda och ge stöd till de kvinnor som har lämnat våldet. Myndigheter och kommuner måste ta ansvar för att kvinnor inte fastnar på skyddade boenden.

I dag står ofta kvinnorna inför tre val: De kan stanna på boendet, undangömda och bortglömda, lämna boendet och riskera att bli hemlösa eller gå tillbaka till sina förövare och riskera fortsatt våld eller att bli dödade. I denna situation väljer många dessvärre att gå tillbaka.

Prioritera punkt 12

Därför måste punkt 12 i åtgärdspaketet prioriteras. Vi ställer oss bakom Unizon och deras krav gällande bostad till våldsutsatta kvinnor:

– Bygg lägenheter som kvinnor har råd att bo i.

– Ge våldsutsatta förtur på bostäder i alla kommuner.

Ge kvinnorna möjligheten att kunna välja något annat än att vara gömd, hemlös eller bli dödad.

– Ta bort kravet på att vara skuldfri för att beviljas lägenhet för den som varit våldsutsatt.

– Inför lättnader i inkomstkraven för våldsutsatta.

Ge kvinnor möjlighet att leva

Sveriges myndigheter och kommuner måste sluta nöja sig med att kvinnor förvaras på skyddat boende under obestämd tid. Vi uppmanar Sveriges myndigheter och kommuner att prioritera punkt 12 i regeringens åtgärdspaket.

Ge kvinnorna möjligheten att kunna välja något annat än att vara gömd, hemlös eller bli dödad. Kvinnorna måste kunna välja att leva, i ett eget hem, fria från våld.

Av Josefine Agius

Projektkoordinator

Elisabet Mattsson

Professor och projektledare i projektet ”Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet” Marie Cederschiöld Högskola

I samarbete med Woman Advisory Board

Sakkunnig-grupp av kvinnor som är anställda i projektet. Kvinnorna bor på skyddat boende och har egna erfarenheter av våld i nära relationer och hemlöshet.

0