Kulturskymningen och public service

Publicerad
Uppdaterad
USA:s president George W Bush är en bokmal. Den amerikanska biblioteksföreningen prisar honom för hans engagemang för skolbiblioteken. Och antalet biblioteksbesök ökar stadigt.
Men när SVT:s Kulturnyheterna tar sig an amerikanskt biblioteksväsende hävdas det att läsandet i landet är hotat, något som kopplas ihop med att USA:s president påstås skryta om att han inte läser böcker.
I dag granskar journalisten ROLAND POIRIER Martinsson ett inslag i statstelevisionen. Hans slutsats: ett flagrant exempel på propaganda.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Kulturnyheternas inslag om bibliotekskrisen i USA (11/4) hade varit komiskt om det inte varit ett så flagrant exempel på propaganda i statstelevisionen, vilket ju är ett allvarligt demokratiproblem i Sverige. Följande påstod man: o Att det är bibliotekskris i USA o Att de tre biblioteken i staden Salinas ska läggas ner. o Att mer än 250 bibliotek har lagts ner i USA de senaste två åren. o Att ovanstående är att vänta sig i ett land där presidenten skryter med att inte läsa. Reportern Lisa Carlsson belägger inte något av påståendena, den enda källan är en förfördelad bibliotekarie vid Steinbeckmuseet i Salinas – det går inte att vara mera partisk. Så hur ligger det egentligen till? I USA finns det 118 000 bibliotek, vilket skulle motsvara fyratusen i Sverige. Av dessa är drygt sextontusen folkbibliotek, vilket innebär att USA per capita har nästan dubbelt så många som Sverige: de är fler än antalet McDonaldshak och finns i så gott som varenda centralort över hela landet. Av alla dessa amerikanska bibliotek har alltså enligt Lisa Carlssons intervjuobjekt drygt tvåhundrafemti bibliotek lagts ner de senaste två åren, en siffra som avges utan att beläggas. Om den stämmer innebär det att ett bibliotek per hundratrettisex lagts ner varje år, vilket alldeles säkert är mindre än i Sverige med tanke på att siffran gäller alla möjliga bibliotek – företag, akademien, församlingar, skolor, bokbussar, och så vidare. Av de amerikanska folkbiblioteken har dock bara två stycken lagts ned de senaste två åren. Omräknat till svenska förhållanden vore det som om 0,035 folkbibliotek skulle läggas ner; utspritt på de tvåhundranitti folkbibliotek som finns innebär det att de skulle få klara sig med sisådär en bok mindre per bibliotek och år. Anledningen till (de i och för sig minimala) neddragningarna bland biblioteken i USA är så klart kärva ekonomiska tider. Städerna har sammanlagt sparat 750 miljoner kronor på två år inom biblioteksverksamheten. Återigen omräknat till svenska förhållanden är det som om ett genomsnittligt folkbibliotek måste spara in tjugutretusen kronor på ett år. Kanske finns det till och med bibliotek i vårt land som drabbats värre? Trots allt motsvarar en sådan summa inte mer än en dator eller hundra böcker eller en sagostund varje tisdagskväll. Biblioteken i Salinas, John Steinbecks hemstad, har mycket riktigt varit nedläggningshotade. Dock, sedan 6 april har det stått klart att de inte ska stängas. Fortfarande ser det ut som om öppettiderna måste begränsas, men den saken är inte avgjord. Forskningsbiblioteket är alldeles säkert räddat. Inslaget i Kulturnyheterna meddelade kategoriskt att alla tre biblioteken ska stängas i en sändning fem dagar efter att alla inblandade visste att motsatsen gällde. I femton år har antalet hemlån och besök ökat på folkbiblioteken i USA, med undantag för ett år under Clintons första period. Utvecklingen har accelererat under George W Bushs tid i Vita huset. Kanske är det inte bara en slump? Presidenten har i och för sig knappast något med biblioteken att göra, men George W Bush tycker om att läsa. Han pratar vitt och brett om de böcker han läser och är rena propagandamaskinen för bok- och biblioteksväsendet. Presidenten är dessutom gift med en mycket aktiv före detta bibliotekarie. (Varifrån kommer Kulturnyheternas påstående att han skryter med att inte läsa? Fikarummet på SVT? Källa, please.) Under sin tid vid makten har Bush tagit flera viktiga politiska initiativ för att öka läsintresset i USA. Det är väl därför ordföranden för den amerikanska biblioteksföreningen, John Berry, sagt att han "applåderar Vita huset för att rikta nationell uppmärksamhet mot våra skolbibliotek och bibliotekarier". Förra veckan gav samma biblioteksförening förresten Laura Bush sin finaste utmärkelse för att ha drivit en insamling som givit trehundrafemti miljoner kronor till rekrytering och utbildning av bibliotekarier. Av de fyra påståenden som Kulturnyheterna levererade är alltså tre falska och det fjärde lögn. (Inslaget innehöll dessutom påståendet att federala polisen i USA övervakar boklån i jakt på terrorister, det är en annan artikel men givetvis är också det felaktigt.) Och om allt hade varit sant? Fortfarande vore det en mycket excentrisk nyhetsvärdering. Tre bibliotek ska stängas i en stad med 130 000 invånare på andra sidan jordklotet. Låt oss göra en grej på det! Varför? Antingen handlar det om propaganda eller är Lisa Carlsson helt enkelt upprörd över att USA inte gör som i Sverige – i sådana fall är det provinsiellt och pinsamt.

ROLAND POIRIER MARTINSSON

Roland Poirier Martinsson är filosof och författare. Han delar sin tid mellan Skåne och Kalifornien. Hans närmaste bibliotek i Sverige ligger på fyra kilometers avstånd, i Santa Rosa är det ungefär halva avståndet.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag