Nina Rung. Foto: Privat
Nina Rung. Foto: Privat

Kulturen är både svaret och lösningen på övergreppen

Publicerad

Vi kan inte låta debatten om sexuella övergrepp på kvinnor bli kidnappad av personer som vill göra om den till migrationspolitik, skriver Nina Rung.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Just nu rasar en debatt i Sverige. Sällan, om någonsin, i Sveriges historia har sexuella ofredanden och övergrepp på flickor och kvinnor uppmärksammats som nu. Samtidigt är det så mycket som mörkas. Som vi helt enkelt inte får prata om. Det handlar om kultur och det handlar om män. Män som ofredar och män som våldtar. Och om deras etnicitet.

Under den senaste veckan så har mängder av kvinnor skrivit artiklar, kommenterat och debatterat i medier. De har alla sagt det som inte får sägas. För det har de blivit hotade och hatade. Kvinnorna har stått upp för sin åsikt om att det handlar om en global kultur, olika typer av maskulinitetskultur om en så vill, som föder sexism, hot och våld mot flickor och kvinnor världen över i olika omfattning och svårighetsgrad.

För det har de blivit hotade till livet. De har sagt att det är män som ofredar kvinnor. Att det är män som våldtar. Oavsett etnicitet. Och att det är män, födda i Sverige, med svenska föräldrar som under hela deras uppväxt, under största delen av deras vuxna liv har använt sig av sexualiserat våld gentemot dem. De har inte relativiserat våld mot kvinnor, nej de har kontextualiserat våld mot kvinnor och för det har de blivit hotade till livet.

 

Debatten om övergrepp mot kvinnor har kidnappats av samma personer som vill göra frågan om mäns våld mot kvinnor till en fråga om invandring och flyktingmottagande. Som vill göra en tydlig åtskillnad på ”de” och ”vi”. Det är skamligt. Det är i och för sig inget nytt. Lika lite som det var under 30-talets försök att göra åtskillnad på ”dem” och ”oss”. Så bidrog också de separatistiska idéerna till rasismens utbredning och medmänsklighetens förfall.

Vi kan inte låta debatten om sexuella övergrepp på kvinnor bli kidnappad av personer som vill göra om den till migrationspolitik, det är den alldeles för sällsynt och viktig för! De vill att blicken återigen riktas mot en liten droppe i havet av män som begår övergrepp på flickor och kvinnor. Det skulle innebära det största av svek mot dem som varje dag blir utsatta i skolor, på arbetsplatser och i offentlig miljö. Somliga menar att det är att svika flickor att prata om hela gruppen män. Jag menar att det är att svika alla att inte göra det.

Sexism och rasism är intimt sammanlänkade och det tydliggörs i den våg av hat och sexualiserade hot som kvinnor fått utstå när de belyst övergreppen som ”etniskt svenska män” utsatt dem för under årtionden. Men vi får inte låta oss hejdas, utan behöver möta argumenten sakligt och med befintlig information.

 

Brottsförebyggande rådets rapport om brottslighet för personer födda i Sverige och utlandet gavs ut senast 2006.Trots att gruppen invandrade ökat i Sverige under längre tid har gruppens brottslighetsnivå legat relativt konstant över tid.

Så låt oss därför titta lite på siffrorna. Rapporten visar att utlandsfödda män löper 2,5 gånger större risk att begå brott än män födda i Sverige med svenskfödda föräldrar. Den visar också att familjer som fått socialbidrag eller män som inte har mer än förgymnasial utbildning löper 6 gånger så hög risk. Låg inkomst i familjen ger 5 gånger så hög risk.

88 procent av alla utlandsfödda män begår aldrig något brott, men 98 procent av alla sexualbrott begås av män. Jag menar att, vare sig man är född i Sverige, Afghanistan eller USA så är det maskulinitetskultur män förhåller sig till. Att kulturerna ser olika ut och att vi har åstadkommit långt mer för kvinnors jämlikhet och frigörelse i Sverige, än i säg Afghanistan, förändrar inte problemformuleringen.

Män i grupp är farliga – det vet vi. I allt från gruppvåldtäkter, "läktarvåld" till sexuella ofredanden är det män i grupp som inför varandra gör sig till män. Det är vad vi ser på skolgårdar, vid idrottstillställningar och på festivaler. DET är vad vi behöver prata om. Allt annat är att återigen svika kvinnorna och förlora möjligheten att arbeta aktivt för att förebygga och förhindra fortsatta sexuella övergrepp.

 

Nina Rung

Kriminolog och genusvetare

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag