DEBATT. I decennier har människor i Sverige vant sig vid att få det allt bättre ställt, men nu sker ett dystert trendbrott. För första gången på länge visar regeringens egna prognoser att en vanlig löntagare kommer bli fattigare kommande år. Inflationen är den högsta på 30 år, delvis som en följd av den ryska invasionen av Ukraina. Men pressen på hushållen kommer också hemifrån.
Dyrt att vara svensk
Vänsterregeringen har helt enkelt gjort det dyrt att vara svensk. Sedan 2014 har de rödgröna lyckats införa eller höja hela 46 skatter, och det märks i plånboken. För en vanlig tvåbarnsfamilj uppgår notan för Socialdemokraternas skattechock nu till hela 18 000 kronor per år. Lägger man till kostnaden för den huvudlösa kärnkraftsavveckling som drivits igenom blir bördan ännu tyngre: 28 000 kronor, per år.
Det senaste påfundet är Magdalena Anderssons så kallade beredskapsskatt. Den vill Magdalena Andersson införa för att ha råd med både höjda bidrag och försvarssatsningar. Hur den ska tas ut på hushållen har hon ännu inte berättat.
Regeringens kostnadsökningar motsvarar alltså en hel månadslön för en ung sjuksköterska – före skatt – och tillkommer ovanpå de prisökningar som skenar på grund av högre inflation.
En kostnadskris
Efter åtta år med rödgrönt styre är det betydligt svårare att hitta ett område som inte blivit föremål för skattehöjningar, än att peka ut ett som har gjort det. Det handlar om skatt på jobb och företag men också på sparande, bilar, bensin, diesel och el. Utöver detta har även ett antal nya skatter införts som flygskatten, elektronikskatten, plastpåseskatten och alldeles nyligen en skatt på bolån.
Och trots kostnadskrisen är vänsterpartierna i stort överens om att ytterligare skattehöjningar krävs. Man vill se ännu dyrare sparande, ännu dyrare bensin och diesel, minskat ränteavdrag och ett återinförande av fastighetsskatten.
Men det senaste påfundet är Magdalena Anderssons så kallade beredskapsskatt. Den vill Magdalena Andersson införa för att ha råd med både höjda bidrag och försvarssatsningar. Hur den ska tas ut på hushållen har hon ännu inte berättat – men om skatten ska finansiera de ökade försvarsanslagen behöver man återinföra den gamla fastighetsskatten, avskaffa ränteavdragen eller höja bränsleskatter med omkring fem kronor per liter för att kalkylen ska gå ihop.
Lovar att inte höja skatter
Det får vara nog nu. Nu är tid för ansvar. Vare sig stat, kommun eller region ska göra människor fattigare. Politikens uppgift kan inte vara att lägga ytterligare sten på börda. Vi lovar därför ett skattehöjarstopp i Sverige för kommande mandatperiod. Inte minst på lokal nivå ser vi stora risker med att höjda kommunalskatter leder till högre arbetslöshet.
Det Sverige verkligen behöver när tiderna blir sämre, är det omvända: att återupprätta arbetslinjen. Ingen enskild uppgift är viktigare för att öka hushållens motståndskraft när tiderna blir sämre. Dessutom måste mer göras för att minska kostnaderna för bränsle och el: kostnader som eldar på inflationen, samtidigt som de gräver djupa hål i medborgarnas plånböcker.
Av Ulf Kristersson (M), partiledare
Elisabeth Svantesson (M), ekonomiskpolitisk talesperson
Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd Stockholms stad
Anders Ågren (M), kommunalråd Umeå kommun
Anders Åhrlin (M), kommunalråd Örebro kommun
Axel Josefson (M), kommunstyrelsens ordförande Göteborg
Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande Region Skåne
Christian Orsing (M), kommunalråd Helsingborgs stad
Elisabeth Unell (M), kommunalråd Västerås kommun
Helena Nanne (M), kommunalråd Malmö stad
Joakim Dahlström (M), kommunalrådskandidat Jönköping kommun
Lars Holmin (M), regionråd Västra Götalandsregionen
Niklas Borg (M), kommunstyrelsens ordförande Linköping kommun
Irene Svenonius (M), finansregionråd Stockholm
Therez Almerfors (M), kommunalråd Uppsala kommun
Sophia Jarl (M), oppositionsråd Norrköping kommun
