Krigsmotståndet är meningslöst

Publicerad
Uppdaterad
- Frågan om USA gjorde rätt eller fel som gick in i Irak är fullständigt poänglös i dag. Nu måste Sverige och andra demokratier göra det yttersta för att stödja ett demokratiskt Irak.
- Det skriver i dag S-studenternas internationellt ansvarige i Uppsala CLAES NORDMARK.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Saddam Hussein

var en fruktansvärd diktator. Detta såg vi många bevis på när S-studenter tillsammans med Kurdistans Studentförbund i juli besökte den kurdiska staden Halabja i nordöstra Irak. När vi åker genom staden ser jag ett handikappat barn med sin mor och längre fram ett center för handikappade barn. Jag frågar hur det kommer sig och får svaret av en kurdisk soldat i vår buss: - Det finns fortfarande gift kvar i marken och det gör att många barn föds med olika handikapp. Det är omänskligt att strida med gift som vapen! Saddams giftbomber avfyrades mot staden i en attack den 16 mars 1988. Runt 5 000 kurder dog och det är också en av huvudpunkterna i det pågående åtalet mot den forne diktatorn. Att även se tortyrfängelset i staden Sulaymaniyya - det ökända "Röda huset" - där fångar torterades i åratal, ger väldigt starka intryck och en förståelse för kurdernas längtan efter möjligheten att leva i frihet.

Efter att ha

kommit hem från Irak och Kurdistan har jag funderat mycket. Speciellt kring frågan om i vilken mån vi svenskar ska bidra till återuppbyggandet av Irak. USA gick emot folkrätten och trotsade FN när de startade kriget. Förmodligen är det därför så många svenskar och européer anser att USA på egen hand ska få städa upp efter sitt eget misstag. Sådant kostar ju som bekant en hel del pengar. Även om det var förkastligt av USA att gå in i Irak utan omvärldens godkännande, är det en väldigt cynisk hållning att låta det irakiska folket vänta och lida onödigt länge. Kommer ett framtida demokratiskt Irak verkligen att legitimera kriget i efterhand? Jag anser att det är en frågeställning som vi för tillfället måste bortse från. Det är dags att sluta diskutera om det var rätt eller fel av USA att invadera Irak - det onda har ju redan skett. Medmänsklighet måste till slut komma före alla spetsfundiga diskussioner om ansvar och skuld. Om vi lyckas skapa en fungerande demokrati i Irak - betyder det verkligen att vi godkänner krigshandlingen som nödvändig och som en modell för att rädda andra folkslag undan grymma diktatorer?

Utvecklingen som vi såg

i Kurdistan var positiv. Den starka kurdiska längtan efter en välfungerande, öppen demokrati och goda förbindelser med väst har redan börjat gro. I Kurdistan finns goda förutsättningar för demokrati, eftersom demokratiska värderingar sedan många år tillbaka har ett starkt fäste. Exemplen på detta är flera, bland annat kan den statliga institutionen "Kurdistans demokratiska byrå" nämnas. Vid ett möte med Mela Baxtiar, ordförande för denna institution, sade han att det inte främst är pengar som Kurdistan behöver - utan stöd och kunskap för att inrätta just fullt demokratiska tankesätt och traditioner. Detsamma gäller naturligtvis för hela Irak.

Vi S-studenter

ger vårt bidrag genom att starta ett projekt tillsammans med Kurdistans Studentförbund. Fokus ligger på demokrati och jämställdhet. Vår plan är att arrangera utbildning och utbyte av studenter samt att starta ett ungdomscenter i Kirkuk. Men det behövs fler engagerade. Rätt utfört kan ett demokratiskt Kurdistan bli en förebild och en stabiliserande faktor för Irak och hela regionen. 15 oktober läggs förslaget till ny grundlag i Irak fram i en folkomröstning. Trots splittringen kring förslaget och oavsett vad resultatet blir får vi inte ge upp våra ansträngningar att bidra till demokratiutvecklingen. Det verkar som om de hårdaste krigsmotståndarna skyggar för en folkstyrd utveckling av landet. Man vill till varje pris bevisa att krig alltid är fel. Men vem blir lidande till följd av denna inställning? Skulden är tveklöst USA:s - men ansvaret är trots allt också vårt.

CLAES NORDMARK

Claes Nordmark är internationellt ansvarig för S-studenterna, Uppsala.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag