REPLIK. Procentmålen i livsmedelsstrategin om ekologiska produkter är politiskt uppsatta och bör inte förväxlas med mätbara miljömål. Det är förståeligt att producentföreningen KRAV vill påskina att en satsning på KRAV-märkt är en satsning på miljön. Det ingår i deras affärsmodell att hävda det. Likafullt är det djupt ohederligt, eftersom det inte är sant.
Konventionellt nötkött delvis bättre
I en rapport sammanställd på uppdrag av Livsmedelsverket slogs det redan 2016 fast att eko-märkta livsmedel vare sig är bättre eller sämre för miljön än produkter producerade inom det konventionella vetenskapsbaserade jordbruket. Vilken produktionsform som ger mest miljönytta beror på vilket livsmedel och vilket miljömål man tittar på. Rapporten visade, till exempel, att konventionellt nötkött är bättre ur miljösynpunkt med avseende på tre av sex miljömål, medan ekomärkt nötkött endast är bättre i en kategori. I de flesta fall är produktionsformerna likvärdiga. Det gäller till exempel jordbrukets utsläpp av växthusgaser.
En lögn är en lögn
KRAV:s regelverk bygger på ett antal förutfattade meningar – dogmer – om vad som antas gynna miljön, inte på faktiskt uppmätt miljönytta. KRAV-märket är alltså inte synonymt med miljövänligt. Man undrar hur länge KRAV ska ha mage att fortsätta att hävda motsatsen. En lögn är en lögn, även i grön förklädnad.
Det är naturligtvis bra om den svenska regeringen vill bygga allianser inom jordbruksområdet, men det bör ske inom ramen för ett vetenskapsbaserat jordbruk som både har potentialen att producera höga skördar och ge en avsevärd miljönytta.
Av Jens Sundström
Docent i växtfysiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
