Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Köttfria trenden hotar mångfalden i min mark

En betad hage är lika rik som i regnskogen i Amazonas, skriver Anette Gustawson. Foto: Mujo Korach/TT

När Skolverket väljer enbart vegetariskt för klimatets skull undrar jag hur det är fatt med kunskapen. Artrika hagar är en förutsättning för fortsatt liv – och de kräver betande djur. Att i stället välja närproducerat för klimatet skulle ge oss en chans att fortsätta vårda våra marker, skriver mjölkbonden Anette Gustawson.  

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Döm om min förvåning när Skolverket för en tid sedan gick ut med att de vill införa enbart vegetariskt på sina möten och konferenser.

Jag lever som mjölkbonde i en del av landet där artrikedomen i våra hagmarker är lika rik som i regnskogen i Amazonas. Regnskogarna i Amazonas skövlas och hela världen oroas enormt över detta, så gör även jag. 

Mjölkbonde och planetskötare

I Sverige är det omvänt problem, här växer våra marker igen. Att då se hur vår gård kan bidra med att bevara stora delar av den artrikedom som finns här omkring i och på våra marker, gör så att jag känner mig som en riktigt fin planetskötare. 

Nu handlar inte bara artrikedomen om den som finns i naturbetena som våra kor vårdar under sin livscykel. Nej, det handlar om hela gårdens varierande odlingar just för att vi har kor, och kornas produktionsbeten runt ladugården.

Ni skulle vara med mig när jag går ned till ladugården tidiga mornar. I den fuktiga morgonluften känns det verkligen som att kliva rakt in i delar av en regnskog. Det är rådjur, rävar, harar, grävlingar, tranor, tofsvipor, svanar, doppingar (ja, vi har en våtmarksdamm för att bland annat gynna den biologiska mångfalden ännu mer). Det är magiskt, helt enkelt.

Gräset binder kol 

Sen har vi våra gräsmarker som vi tar vinterfoder från till våra kor. Gräsmarkerna gynnar den biologiska mångfalden i marken, den binder dessutom in massor av kol, vilket är positivt för klimatet. Gräset är en otroligt viktig gröda som vi, vad jag vet hittills i alla fall, inte kan äta. 

Rik biologisk mångfald är vårt immunförsvar mot extremväder och klimatförändringar.

Skolverket måste dock tro att vi kan det med tanke på deras absurda beslut om att bara servera vegetariskt på sina möten och konferenser, med argument som miljö och klimatvänlighet. Jag kan om möjligt förstå det om de har gått på den enkla bilden att kor är av ondo då de släpper ut metan. Men om de visste bättre så skulle de veta att våra kor binder in massor av kol under sin livstid, samt att de behövs för den biologiska mångfalden. De behövs för den svenska ”regnskogen”. 

Populistiskt beslut utan grund i fakta

Skolverket är den myndighet som ska granska utbildningsmaterialet till skolor, det är Skolverket som ska utbilda skolans personal. Om våra barn som är vår framtid ska få detta budskap i skolan att vegetariskt är det mest hållbara så blir jag på allvar väldigt oroad. Oroad över att en svensk myndighet tar ett sådant populistiskt beslut som ej är faktagrundat.

Om de hade sagt att det var av ekonomiska kortsiktiga skäl, fine, det hade jag kunnat acceptera, OM det är hållbart producerade vegetabilier vill säga. 

Skolverket måste således ha en plan för hur de ska förvalta och vårda just min ”regnskog”. För om vi inte har kvar våra djur på vår gård skulle så himla många arter försvinna och det är av just DEN anledningen som jag tror att skolverket inte tänkt färdigt hela vägen.

I min bok står det i alla fall att vi har för få betesdjur i Sverige för att leva upp till rik biologisk mångfald. Rik biologisk mångfald är vårt immunförsvar mot extremväder och klimatförändringar.

Vi kan inte bli bättre om vi inte är kvar

Min ”regnskog” som vårdas av mina mjölkkor är en förutsättning för fortsatt liv. Mjölkkor blir till slut kött. Köttet bör ätas upp annars ingår det i ett matsvinn, matsvinn vet vi alla att det påverkar negativt på klimatet.

Jag har sagt det förr och säger det igen, vi mjölkbönder är inte dum i huvudet på nå vis, vi vill också bli så hållbara som möjligt. Vi bönder i Sverige har kommit otroligt långt i det tänket och sättet vi producerar. Men naturligtvis kan vi bli ännu bättre om förutsättningar ges. Men en förutsättning för det är att vi kan finnas kvar.

Hade Skolverket vetat det jag vet så hade de i stället sagt ”Vi ska kräva närproducerat på alla våra konferenser och möten”.

Så snälla Skolverket tala om för mig: HUR tänkte ni för att bevara min otroligt viktiga ”regnskog”?

 

Av Anette Gustawson 

Mjölkbonde, Billinge gård