DEBATT. Allt fler köpcentra, restauranger och färdmedel accepterar inte längre kontanter. I dessa kontantfria zoner är sedlar och mynt värdelösa. Den miljon medborgare som befinner sig i digitalt utanförskap lämnas nu i sticket och får problem med att klara de dagliga inköpen. Rekommendationerna från Myndigheten för Säkerhet och Beredskap, MSB, om att alla bör ha en summa kontanter hemma tenderar också att sättas ur spel.
Världens största betalningsmedel duger inte i Sverige
Kontanter är fortfarande världens största betalningsmedel. Men i Sverige sker mindre än 9 procent av alla inköp med kontanter, enligt Riksbanken. I takt med denna marginalisering av kontanter har å andra sidan antalet betalningar med exempelvis Swish nästan fördubblats. Sedan andra kvartalet 2020 från drygt 12 miljoner till strax under 23 miljoner i augusti 2021. Pandemin anses ha bidragit till denna dramatiska utveckling liksom oron över att viruset skulle kunna överföras via sedlar och mynt.
Frågan om kontanternas fortsatta existens får inte styras av banker som värnar vinstmarginaler mer än kundservice.
Digitala lösningar är förvisso enkla och smidiga att använda men passar inte alla, inte heller i alla situationer. I orostider är det vanskligt att helt förlita sig på digitala system. För modern krigföring handlar inte bara om bomber och vapen. Cyberattacker, kortbedrägerier och desinformation är exempel på nya och fientliga handlingar som kommit för att stanna.
Jätteökning av uttag efter invasionen
Rubrikerna om bankhaverier och stängda bankappar har varit många den senaste tiden. Som när Swedbank drabbades av it-störningar i förra veckan eller när Coops kassasystem slogs ut förra sommaren. Och dagarna efter att Ryssland invaderade Ukraina ökade antalet uttag av kontanter i Sverige med drygt 30 procent, enligt Bankomat AB. Kontanter utgör en trygghet och livlina när de digitala betalningarna inte längre fungerar.
Händelseutvecklingen under senare tid har visat att även om ”cash” inte längre är ”king” så har de fortfarande en viktig roll att spela i Sverige. Ty även om kontantdöden lämnar efter sig många personer i digitalt utanförskap, är det lätt att glömma att vi alla kommer att bli lämnade vid en större kris eller ett strömavbrott. Därför får frågan om kontanternas fortsatta existens inte styras av banker som värnar vinstmarginaler mer än kundservice.
Ta Riksbankens oro på allvar
Den tekniska utvecklingen aktualiserar även frågan om statens framtida roll på betalningsmarknaden. För när efterfrågan på kontanter minskar år efter år monteras även infrastrukturen runt kontanter ner. Risken är då uppenbar att allmänheten på sikt inte längre har tillgång till kontanter. Riksbanken har uttryckt oro inför denna utveckling och menar att kontanternas ställning som betalningsmedel måste stärkas. Förväntningarna är nu stora att även den pågående statliga utredningen om Framtidens betalmarknad ställer sig bakom kravet på att kontanter ska utgöra lagliga betalningsmedel.
Danmark och Norge har en lagstiftning som innebär att kontanter måste accepteras som lagliga betalningsmedel med vissa få undantag. Sverige saknar en sådan lagstiftning. Det är hög tid att riksdagen nu sätter ner foten och beslutar om motsvarande lagstiftning som i våra grannländer.
Av Jöran Rubensson
Tidigare ordförande i Sveriges pensionärers riksförbund, SPRF
