Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Könskvotering är inte jämställdhet

Josefin Utas, Borgerlig framtid.

Foto: Privat
Carolin Nielsen, Borgerlig framtid. Foto: Privat

Åsa Tallroth, Borgerlig framtid.

Foto: Privat

Styrelseledamöter ska ses som de unika individer de faktiskt är, precis som folk i allmänhet.

Det är den enda utgångspunkt man rimligen bör ha vid tillsättning av styrelser, skriver företrädare för Borgerlig framtid.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Otaliga utspel har de senaste åren gjorts från  ledande  politiker, både från höger och vänster,  där man hotat att lagstifta om könskvotering av styrelser. Det vill säga att styrelserna ska ha en viss  könsfördelning mellan kvinnor och män.  

Vi i Borgerlig framtid är mot könskvotering generellt och motsätter oss hela den besatthet av att räkna kön i olika sammanhang som har blivit så dominerande i politiken. Det är inte vår syn på jämställdhet.  

I fallet könskvotering av bolagsstyrelser är för det första lagstiftning ett verktyg som bör användas ytterst sparsamt. Men den viktigaste invändningen Borgerlig framtid har mot könskvotering av bolagsstyrelser är att vi är motståndare till lagstiftning som gör skillnad på människor utifrån deras kön.  

 

De företag som kan presentera en bolagsstyrelse med en högre andel kvinnor anses vara de mest attraktiva och lyfts fram som positiva exempel på grund av könsfördelningen i styrelsen. Hittills har dock inga vetenskapliga studier  lyfts fram  där man kan påvisa en tydlig korrelation mellan goda  ekonomiska resultat för företaget och ett jämnt antal män-kvinnor i styrelsen. Men även om så hade skett, vore lagstiftning om styrelsers sammansättning inte berättigad menar vi. Ett företag som inte klarar av att tillsätta en styrelse som är kompetent nog att ta företaget till lönsamhet och framgång, straffas på ett naturligt sätt genom att inte ge tillräcklig avkastning eller gå i konkurs. Så fungerar konkurrensen på en fri marknad. 

En högre riskbenägenhet hos män skulle kunna förklara varför kvinnor varken startar företag eller tar styrelseuppdrag i samma utsträckning som män. Om kvinnor och män sedda som grupper nu gör eller väljer olika kommer andelssifforna för könen att bli olika, även om full frihet skulle råda och ingen diskriminering fanns. Andelssiffror är således ett dåligt mått på jämställdhet.  

 

För att våra företag ska  blomstra och bli framgångsrika krävs rätt person på rätt plats, oavsett kön. Kompetens och personliga egenskaper sitter inte i en persons kön. Vi anser att styrelseledamöter ska ses som de unika individer de faktiskt  är, precis som folk i allmänhet. Det är den enda  utgångspunkt man rimligen bör ha vid tillsättning av styrelser. Hur ett företag sedan prioriterar för sin styrelse är upp till företaget självt.   

Borgerlig framtid anser inte att 50-50 kvinnor och män är ett självändamål. Det viktiga för individen är att inte vara utesluten från olika yrken och sammanhang, baserat på kön eller annan grupptillhörighet. Och man ska ha möjlighet att delta eller arbeta på samma villkor som alla andra. Ur ett samhällsperspektiv är det viktigaste att alla arbetsuppgifter som behöver utföras blir gjorda – inte exakt vem som utför dem. 

Jämställdhet kan inte uppnås genom att  stirra sig blind på kromosomuppsättningen. Det är snarare motsatsen till jämställdhet. 

Könskvotering innebär att gå tillbaka i utvecklingen och är ett hån mot de framsteg som gjorts när det gäller kön och jämställdhet i Sverige. Vi i Borgerlig framtid är ett politiskt parti som står upp för frihet och äkta jämställdhet. 

 

 

Josefin Utas

Partistyrelsen Borgerlig framtid 

Carolin Nielsen

Partistyrelsen Borgerlig framtid 

Åsa Tallroth

Medlem Borgerlig framtid

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!