Erik Slottner (KD) Foto: Christian Örnberg
Erik Slottner (KD) Foto: Christian Örnberg

Kommuner ignorerar islamistisk extremism

Publicerad

Det är oacceptabelt att de flesta kommuner i Sverige har lämnat "walk-over" och inte specifikt arbetar med våldsbejakande islamistisk extremism, skriver Erik Slottner och Caroline Szyber (KD).

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Enligt Säkerhetspolisen har upp till 300 personer lämnat Sverige för att ansluta sig till IS eller andra terrorgrupper. Sverige är det land i Europa, efter Belgien, som har högst andel personer som befinner sig i Mellanöstern för att strida.

Uppemot 100 personer har återvänt, ofta med en radikaliserad syn på islam och erfarenhet av terrorhandlingar.
Sverige har redan drabbats av en terrorattack, då en svensk medborgare sprängde sig själv i centrala Stockholm i december 2010. Tidigare samma år var fyra svenska medborgare på väg att genomföra en attack mot den danska tidningen Jyllands-Posten. Planerna avslöjades av svensk och dansk säkerhetstjänst.

Sverige är således inte förskonat från islamistisk extremism och terrorrelaterad verksamhet. Trots det har Sverige, vid en jämförelse med EU-länder med likande hotbild, en dålig beredskap.

Att jämföra Sveriges arbete med Danmarks är som att jämföra dagis med universitet, framhöll nyligen Magnus Ranstorp, terrorismforskare, i en intervju.

Frågan debatteras dock alltmer som en följd av de tragiska terrorattackerna i Paris och Köpenhamn.

I Norge riskerar personer som ansluter sig till terrorgrupper sex års fängelse. I Belgien har myndigheter rätt att dra in bidrag till återvändande islamister. I Tyskland och Nederländerna kan passen dras in. I Storbritannien kan såväl pass som medborgarskap återkallas.

Regeringen utreder hur terrorresor kan kriminaliseras för att vi ska kunna ställa återvändare inför rätta. Det är en angelägen åtgärd, men det räcker inte. Utredningen borde även sett över möjligheten att temporärt beslagta pass. Dessutom skulle det behövas en utredning om möjligheten till återkallade av medborgarskap vid dubbelt medborgarskap.

Caroline Szyber (KD)Foto: Olle Sporrong

De som åker på terrorresor är i regel unga män med multikriminell bakgrund från segregerade miljöer utanför storstäderna. De måste fångas upp tidigt. Detta sker genom förebyggande arbete och genom att främja och stödja goda normer och värderingar.

Att involvera familjen i det förebyggande arbetet mot radikalisering kan spela en avgörande roll. Det är också viktigt att samverka med det civila samhället. Det visar inte minst erfarenheterna i danska Århus, där 31 unga män lämnade staden för att strida med IS under 2013, en siffra som efter bland annat samarbete med moskén minskade till en enda person 2014.

De flesta kommuner har, drastiskt uttryckt, lämnat "walk-over" och arbetar inte specifikt med våldsbejakande islamistisk extremism.

Stockholms stad har inte satt frågan på agendan. Då den rödgrönrosa majoriteten i staden nyligen presenterade utkastet till instruktion för det nya rådet för mänskliga rättigheter nämndes inte våldsbejakande extremism med ett enda ord. Däremot nämndes en rad andra kunskapsområden som de sakkunniga ledamöterna ska representera.
Vad kan då Stockholms stad och andra kommuner göra för att motverka våldsbejakande islamistisk extremism? Vi föreslår följande:
• Inrätta ett länsgemensamt centrum som jobbar med avhopparverksamhet och anhörigstöd.
• Upprätta en handlingsplan för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism.
• Inför en hjälplinje dit man kan vända sig om en anhörig eller vän radikaliseras.
• Bjud in företrädare för muslimska församlingar till samtal om hur vi ska arbeta gemensamt för att motverka extremism radikalisering.
• Inrätta ett samverkansorgan där skola, polis, socialtjänst, fritidsgårdar och säkerhetspolis strukturerat samarbetar.
• Använd eventuella avhoppare i arbetet med att motverka extremism.
• Utbilda personal i skolor och fritidsgårdar i hur man på ett tidigt skede kan förebygga, identifiera och förhindra radikalisering.
• Utveckla stödet till sociala insatsgrupper och till civila samhället. Framhåll goda förebilder och satsa på långsiktiga sociala investeringar i segregerade områden i ytterstaden.

 

Erik Slottner (KD)

Gruppledare, Kristdemokraterna i Stockholms stadshus

Caroline Szyber (KD)

Riksdagsledamot

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag