DEBATT. De senaste veckorna har det förts en debatt om vad samhället kan göra för att minska gängvåld och utanförskap. Många tycks överens om att skolan är viktig och att det gäller extra mycket för ungdomar som växer upp under tuffa förhållanden. Men synen på vilka förutsättningar skolans ges skiljer sig åt. Politiker säger att de satsar på skolan, men lärare och rektorer som jobbar på skolor i utanförskapsområden vittnar om att personal sägs upp.
I Botkyrka, Huddinge och Södertälje finns bostadsområden som tagits med på polisens lista över utsatta områden. Jag har granskat de här kommunernas budgetar och vill lyfta tre punkter som påverkar budgeten för rektorer på skolor i utanförskapsområden.
1. Effektiviseringskrav
En del av skolans totala resurser kommer från statsbidrag, men den största delen står kommunen för. Statsbidragen till skolan har ökat de senaste åren men samtidigt har kommunpolitikers krav på att lärare och rektorer ska jobba effektivare också ökat. Effektiviseringskrav innebär att skolnämnderna får sämre ekonomiska förutsättningar varje år men att skolan förväntas ha minst samma kvalitet.
Kommunen får pengar från staten men skär ner på sin egen del av skolans resurser. Skolan i Botkyrka behöver enligt budgeten skära ner med 52 miljoner i år och skolnämnden i Huddinge får ingen uppräkning alls för ökade löner. När 2021 års budget diskuteras finns förslag på nedskärningar i ungefär den här omfattningen i Huddinge, Botkyrka och Södertälje.
2. Statsbidragens utformning
Tidigare år har Skolverket krävt att kommunerna inte minskar sina egna kostnader för skola om de vill ta del av riktade statsbidrag. Det här har gjort att många kommuner valt att skära ner så lite som möjligt på skolan. Den regeln är borttagen från och med i år. Nu är det fritt fram för kommunerna att skära ner.
Kommunpolitiker måste sluta att kräva ständig effektivisering av lärare och rektorer.
Det har tidigare varit ett krav från staten att statsbidrag riktade till fritidshemmen och lågstadiet ska användas till att anställa mer personal. Det kravet är borttaget. Istället kan kommunerna använda pengarna till bland annat verksamhetsutveckling, organisationsfrågor, kurser och resor.
3. Friskolemarknaden
Skolan ska vara kompensatorisk, vilket innebär att resurser ska styras dit behoven är som störst. För att skolor med många elever som behöver mycket hjälp ska få mer pengar måste dock skolor med färre resurskrävande elever få mindre pengar. Men det vill så klart inte föräldrarna till eleverna på de skolorna, vilket gör det svårt för politiker att styra resurser dit de behövs som bäst.
Kommunpolitiker måste anpassa sig till att skolan har blivit en marknad. Styr de resurser bort från skolor med mindre resurskrävande elevunderlag finns risk att föräldrar protesterar. Ett sätt att protestera är att välja en friskola i stället, vilket är precis vad som hänt i Huddinge, Botkyrka och Södertälje, där skolkoncerner med mindre resurskrävande elevunderlag etablerat sig.
Förbjud aktiebolagsdrivna skolkoncerner
Jag har stor förståelse för politikers svåra uppgift, men om vi tror att skolan är viktig för att minska risken att unga hamnar i utanförskap behöver de här sakerna ändras. Kommunpolitiker måste sluta att kräva ständig effektivisering av lärare och rektorer. Regeringen behöver säkerställa att de resurser som staten skickar går till att anställa fler lärare. Aktiebolagsdrivna skolkoncerner måste förbjudas att profitera på kommunpolitikers försök att fördela resurser rättvist.
Av Marcus Larsson
Lärare och medgrundare av Tankesmedjan Balans
Balans är en politiskt oberoende tankesmedja med syfte att granska den styrning som skapar ökande arbetsbelastning för anställda i vård, skola och omsorg