Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kommunens tuffaste integrationsutmaning

Foto: Robban Andersson

Sverige står inför en ny integrationsutmaning. I Säters kommun har de som läser svenska för invandrare, SFI, högst sex års utbildning. Situationen är liknande i Solna, Borlänge och Örebro. Totalt i riket har var fjärde SFI-studerande – 34 000 personer - mindre än sex års skolgång.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det är svårt att integrera människor med så kort utbildning. Jag har rest runt i Sverige och mött en djup oro bland socialsekreterare och arbetsförmedlare. De vill hjälpa de lågutbildade invandrarna, men upplever att de saknar redskap att lyckas.

Ett problem är att Arbetsförmedlingens insatser brister. Myndighetens ansvar för nyanlända är ett fiasko. Av dem som genomfört etableringsinsatserna har bara 14 procent fått arbete och 12 procent har börjat studera. Dessutom måste många arbetslösa nyanlända och unga söka socialbidrag, eftersom de inte uppfyller arbetsvillkoret i a-kassan.

 

Som en följd har många kommuner byggt upp egen arbetsmarknadspolitik. Totalt spenderade kommunerna 6,9 miljarder på arbetsmarknadsåtgärder under 2011. Framöver kan dessa kostnader växa med ytterligare 3,25 miljarder per år. Men om åtgärderna utformas klokt kan kommunerna både spara pengar och lyckas med integrationen.

 

För det första måste kommunerna sluta använda åtgärder för att snygga till statistiken. Kommunernas åtgärder ökade vid valen 2006 och 2010, men minskade under den ekonomiska krisen. Åtgärderna är till för att människor ska lämna arbetslöshet, inte för att signalera politisk handlingskraft i valrörelser. Det är också orimligt att socialsekreterarna får mindre resurser att hjälpa arbetssökande de år behoven är störst.

 

För det andra måste åtgärderna bli resultatstyrda. Att släppa in externa utförare som kan hjälpa till med arbetsförmedling och vuxenutbildning skapar valmöjlighet och ökar kundnyttan. Dessa utförare ska bara få betalt om de lyckas matcha och utbilda människor i arbete. Faktum är att resultatstyrning och åtgärdernas utformning är viktigare är hur stor budgeten för insatsen är.

 

För det tredje måste kommunerna ställa hårdare krav på jobbsökande. Idag har hälften av socialbidragsmottagarna arbetslöshet som skäl till biståndsbehovet. Forskning visar att aktiveringskrav och jobbsökaraktivitet är ett effektivt sätt att minska socialbidragsmottagandet och få människor i arbete. Då frigörs resurser som kan användas för att stärka välfärden för de socialbidragsmottagare som inte kan förväntas arbeta.

 

Solna kommun har halverat socialbidragsmottagandet tack vare sin arbetsmarknadsmodell. Med åtta timmars aktiviteter per dag och ett gott företagsklimat har 76 procent av deltagarna fått arbete. När biståndsmottagandet minskat har resurser återinvesterats i socialtjänsten. Samtidigt har kommunen behållit en av Sveriges lägsta kommunalskatter.

 

Nacka kommun har infört en Jobbpeng där arbetssökande själva väljer utförare av jobbsökarstöd. Av deltagarna har 68 procent fått jobb. Dessutom har kommunen en generös antagning till vuxenutbildningen. Över hälften av komvuxstudenterna var utlandsfödda och 87 procent fick jobb efter utbildningen.

Även Australien visar att resultatstyrd arbetsmarknads- och vuxenutbildningspolitik ger effekt. Efter en utbildning med språk- och matematikundervisning för lågutbildade fick 60 procent av deltagarna arbete. Om samma metoder användes i Sverige skulle sysselsättningen bland lågutbildade utlandsfödda kunna fördubblas.

 

Kommunerna kan inte ensamma åtgärda integrationsproblemen. Höga ingångslöner, krånglig arbetsmarknadslagstiftning och brister i företagsklimatet är nationella frågor. Men, när de kommunala arbetsmarknadsinsatserna växer blir också dess resultat allt viktigare för hur väl vi lyckas med integrationen.

Li Jansson är nationalekonom på Svenskt Näringsliv och författare aktuell med "En chans att göra skillnad. Kommunernas ansvar för invandring, arbete och företagande".

 

Li Jansson

Nationalekonom på Svenskt Näringsliv och författare aktuell med "En chans att göra skillnad".