Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kommunens slöseri: Fler tjänstemän än riksdagen

Stockholms stadshus tar täten. Explosionen av antalet politiska tjänstemän i kommunerna är ett onödigt slöseri med skattemedel, skriver Johan Gustafsson. Foto: JAN DÜSING
Johan Gustafsson är Slöseriombudsman vid Skattebetalarnas förening.

Här har antalet politiska tjänstemän ökat explosionsartat.

Det är lätt att vara generös när man spenderar andras pengar – inte minst när man spenderar pengarna på sig själv, skriver Slöseriombudsmannen Johan Gustafsson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | SKATTESLÖSERIET. Slöseriombudsmannen har i en ny rapport kartlagt hur många politiska tjänstemän det finns i riksdag, regering och i kommunerna. Bilden är tydlig. Medan antalet politiska tjänstemän varit tämligen konstant i regeringskansliet och riksdagen de senaste tio åren har antalet ökat explosionsartat i kommunerna. Det är ett onödigt slöseri med skattebetalarnas pengar.

I Stockholms stadshus arbetar i dag över hundra politiska tjänstemän. Det är dubbelt så många som 2008 och Stockholm har nu fler politiska tjänstemän per kommunfullmäktigeledamot än vad Sveriges riksdag har per riksdagsledamot. I praktiken arbetar de dock för borgarråden, vars staber därmed är större än de flesta ministrars.

Tyder på komplex

Det verkar finnas ett komplex hos politikerna i Stockholm, där politikerna i stadshuset ängsligt sneglar över vattnet mot Helgeandsholmen och tycker att de borde ha lika mycket resurser som politikerna i riksdag och regering. Utvecklingen ser likadan ut om man tittar på hela Stockholms län. Övriga Stockholmskommuner sneglar mot Stockholms stad och triggar varandra att anställa fler och fler politiska tjänstemän bara för att ”alla andra” har det. 

40 000 kronor i månaden trots att de inte sällan rekryteras direkt från ungdomsförbunden utan att ens ha en högskoleexamen. Många har också generösa fallskärmar.

De politiska tjänstemännen tar nu över allt fler av de folkvaldas arbetsuppgifter ute i kommunerna. Det är inte utan att man frågar sig om politikernas roll håller på att reduceras till att vara partiernas ansikten utåt, som i stället för att ägna sig åt politik leder de politiska staber som i sin tur står för merparten av det politiska hantverket. Behöver vi alls politiker när vi har så många politiska tjänstemän?

Har fungerat som valarbetare

Några kommuner är öppna med att de haft fler politiska tjänstemän i år på grund av valet. Partierna har dragit ner på personal under mandatperioden för att kunna ”toppa laget” i valrörelsen. Smart förvisso, men syftet med de politiska sekreterarna i kommunerna är att bistå de förtroendevalda i deras politiska uppdrag, inte att agera valarbetare och hjälpa politikerna att bli återvalda.

 

LÄS MER av Slöseriombudsmannen:

Så slösade staten bort våra miljarder – och miljön

Gå inte på myten om den klimatvänliga solelen

 

I andra kommuner, som Göteborg och Malmö, är de politiska tjänstemännen också betydligt fler än för tio år sedan. Men medan de fördubblats i Stockholm är ökningen ”bara” strax under 50 procent i Malmö och Göteborg. Om Stockholm haft lika många politiska tjänstemän som Göteborg och Malmö skulle de bara vara hälften så många som de är i dag.

Drömlön och fallskärm – utan utbildning

I många kommuner är villkoren för de politiska tjänstemännen dessutom sådana som vanliga människor bara kan drömma om. I exempelvis Södertälje är lönen för en politisk sekreterare nästan 40 000 kronor i månaden trots att de politiska sekreterarna inte sällan rekryteras direkt från ungdomsförbunden utan att ens ha en högskoleexamen. Många har också generösa fallskärmar. I Stockholms stad får till exempel den som varit anställd under en mandatperiod en årslön – alltså uppemot en halv miljon - i fallskärm om den tvingas gå. 

Om kommunpolitikerna verkligen har ett så stort behov av stöd kanske det helt enkelt är läge att byta ut politikerna.

Det kanske är så att behovet av politiska tjänstemän har ökat i takt med att kraven på våra förtroendevalda blivit allt högre. I regering och riksdag fyller politiska tjänstemän tveklöst en viktig funktion för att avlasta ministrar och riksdagsledamöter, bereda ärenden, och hantera kontakter med media och den egna partiorganisationen. De politiska tjänstemännen kan också bidra till att de förtroendevalda inte hamnar i ett kunskaps- och informationsmässigt underläge i förhållande till de opolitiska tjänstemännen. 

Men det handlar inte om huruvida det behövs politiska tjänstemän, utan i vilken omfattning de behövs på olika nivåer i politiken.

Mitt råd: Byt ut politikerna

Explosionen av antalet politiska tjänstemän i kommunerna är inte bara onödig, det är också dyrt för medborgarna. Men det är som bekant lätt att vara generös när man spenderar andras pengar – inte minst när man spenderar pengarna på sig själv. Om kommunpolitikerna i Stockholm verkligen har ett så stort behov av stöd att de måste ha dubbelt så många tjänstemän som politikerna i Göteborg och Malmö kanske det helt enkelt är läge att byta ut politikerna. 

 

Av Johan Gustafsson

Skattebetalarnas Slöseriombudsman

 

Skattebetalarnas förening driver Slöseriombudsmannen, vars uppgift är att granska hur våra skattepengar används.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!