Hanif Bali, Moderaterna. Foto: Olle Sporrong

Hanif Bali, Moderaterna.

 Foto: Olle Sporrong

Kommer S att stoppa raskartläggningen?

Publicerad

I Botkyrka vill Socialdemokraterna påbörja en raskartläggning av kommunens medborgare.

Representanter för minoritetsgrupper har tagit avstånd från detta skallmätning-by-proxy-initativ – kommer S med Aida Hadzialic i spetsen att göra detsamma? skriver Hanif Bali.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

I en debattartikel i Expressen gick kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S) ut och kritiserade den hudfärgs- och identitetsbesatta vänsterfalangen. För detta fick hon mycket beröm, däribland från mig själv.

Men som vanligt skiljer sig Socialdemokraternas ord och handling åt. I Botkyrka kommun har nu den socialdemokratiska kommunstyrelsens ordförande lagt ett förslag på att påbörja rasräkning av kommunens medborgare. Detta kallar man absurt nog för "jämlikhetsdata". Via enkäter ska kommunens invånare identifiera sin hudfärg, grupptillhörighet och ras.

Denna skallmätning-by-proxy är ett initiativ från Kitimbwa Sabuni (Afrosvenskarnas riksförbund) och hans fru Fatima Doubakil (Muslimska mänskliga rättighetskommittén) som tillsammans bildat ett rasräkningsbolag som kommunen, utan upphandling, ska köpa denna tjänst ifrån.

Detta projekt understöds av Sveriges främste proponent för rasräkning, Tobias Hübinette. Även Ibn Rushd och Sveriges unga muslimer, två organisationer med kopplingar till islamistiska Muslimska brödraskapet lovordar initiativet. Representanter av Sveriges erkända minoritetsgrupper – samer, judar och romer – har tagit avstånd från detta projekt.

Trots det väljer Socialdemokraterna att gå vidare. Om nu Aida Hadzialic är så mån om att minska ras- och hudfärgsextremismen inom vänstern så kan man ju fråga sig varför hennes parti aktivt vill att staten ska räkna ras och hudfärg.

 

Att det finns ojämlikhet som korrelerar med invandrare eller deras barn förnekar ingen, men orsakas denna ojämlikhet av deras "rastillhörighet"? Som tur finns det redan data på detta. Piaac, som brukar kallas för "PISA för vuxna", mäter hur duktiga vuxna i olika länder är på läskunnighet och räknefärdighet. Den kom fram till att man inte kan se skillnader på sysselsättning på de med invandrad eller svensk bakgrund som presterar lika på proven. Ett icke läskunnig svensk har det alltså lika svårt att få jobb på arbetsmarknaden som en icke läskunnig afghan. Denna slutsats landar även regeringens egen långtidsutredning i.

Detta borde ha slagit ner som en bomb i Kommunsverige, där integrations- och mångfaldssatsningar fortfarande lever vidare i tron att det är främst rasism eller kulturskillnader som är orsaken till segregation. Detta borde statsrådet Hadzialic känna till i och med att hon kallar sig kunskapslyftsminister. Vill man komma åt ojämlikheten så kan vi väl först prova ge en fungerande vuxenutbildning till de lågutbildade invandrare som förnekats en dräglig skolgång i sin barndom innan vi börjar föra register över ras?

 

LÄS MER: Ansvarslöst och felaktigt av Hanif Bali

 

Därutöver kan man fråga sig om lämpligheten i att låta så pass olämpliga personer få tillgång till känslig information. Doubakil gjorde sig ett namn när hon bjöd in Munir Awad till att tala om "Terrorlagstiftningens terror", bara månader innan han gjorde sitt försök till terrorattentat mot Jyllands-Postens redaktion. En annan inbjuden deltagare var Ali Berzengi, även kallad "Terrorimamen", dömd för terrorbrott. Hade vi tyckt att det vore lämpligt att någon som aktivt hade bjudit in och propagerat för en terrorist, exempelvis Anders Behring Breivik, hade varit lämplig att få föra rasstatistik över vår befolkning med offentliga medel? Det tycker tydligen Socialdemokraterna i Botkyrka.

Så nu har Aida Hadzialic ett ypperligt tillfälle att stoppa det identitetspolitiska haveri som ska beslutas om redan i dag i Botkyrka kommun av hennes eget parti. Eller var hennes kritik av identitetspolitik bara fagert tal?

 

Hanif Bali

Riksdagsledamot (M), ansvarig för integrationsfrågor i Arbetsmarknadsutskottet

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag