DEBATT | TIGGERI. Högsta förvaltningsdomstolen har nu gett grönt ljus för Vellinge kommun att införa ett lokalt tiggeriförbund. Detta efter en lång process som började hos länsstyrelsen och sedan fortsatte till förvaltningsrätten och kammarrätten där kommunen har fått avslag på avslag. Som moderat välkomnar jag beskedet.
Det är uppenbart att det finns ett behov av en lagstiftning som förtydligar kommunernas möjligheter att förbjuda alternativt begränsa tiggeri. Inte minst eftersom att det i tiggeriets fotspår följer brottslighet som fickstölder, skadegörelse och illegala bosättningar. De tre senaste åren har SL:s trygghetscentral fått ökade samtal för varje år om trygghetsstörande tiggeri. Redan i november i år var det fler samtal än året innan.
Frizon för tiggeri
Jag och Moderaterna har länge drivit frågan om ett tiggeriförbud. Beskedet innebär dock att lagstiftningen tillåter förbud mot tiggeri utanför kollektivtrafikens spärrar, men inte innanför. Om lagen inte omprövas på även den här punkten riskerar kollektivtrafiken att bli en frizon för tiggeriet. Kollektivtrafiken kan inte vara ett socialkontor eller ett natthärbärge för människor som behöver hjälp någon annanstans, av exempelvis socialtjänsten eller kommunerna.
LÄS MER: 17 tiggare berättar själva: Det stämmer att det är organiserat
Från lagstiftarens sida har det ansetts så pass viktigt att upprätthålla lag, ordning och säkerhet i kollektivtrafiken att det regleras i ett särskilt kapitel i ordningslagen. Paradoxalt nog leder den inte till detta. Därför anser jag som moderat att det nu behövs en lagändring som ger möjlighet att förbjuda tiggeri i hela kollektivtrafiken.
Dagens situation gör att vi riskerar att få olika typer av lagstiftning för tiggeri - utanför och innanför spärrlinjen. Detta riskerar att leda till att ännu fler söker sig till kollektivtrafiken för att ägna sig åt andra aktiviteter än att resa. Kollektivtrafiken kan och ska inte ta hand om de delar där socialtjänsten brister. Kollektivtrafiken är till för betalande resenärer.
Färre poliser och ökad otrygghet
Vårt gemensamma ansvar måste i första hand vara gentemot de miljoner resenärer som ska till och från jobbet, skolan, universitetet eller sina fritidsintressen. I budgeten för 2019 satsas hundratals miljoner på fler ordningsvakter, trygghetskameror i tunnelbanan, SL:s trygghetscentral samt minska klotter och skadegörelse. Detta är och har varit helt nödvändigt i takt med att antalet poliser har blivit färre och otryggheten ökat.
Landstinget kan dock inte göra allt själva. Det behövs fler poliser i yttre tjänst och tunnelbanepolisen behöver återinföras. Vid sidan av detta behöver lagstiftningen uppdateras. Den nuvarande lagstiftningen är stelbent och omodern. Det gör att SL inte effektivt nog kan hantera alla situationer som är ordningsstörande.
Tungt ansvar vilar på riksdagen
SL har i sitt arbete för att öka tryggheten och motverka störningar av ordningen använt nästan alla verktyg som lagstiftningen medger och tillåter. Därför vilar nu ett tungt ansvar på riksdagen att förändra lagstiftningen om tiggeri så att det blir förutsägbart för allmänheten vad som gäller - både utanför och i kollektivtrafiken.
Den nuvarande ordningen där olika instanser och olika juridiska bedömare ger tvetydiga besked är osund. Tidigare har olika förvaltningstekniska lösningar med tiggeriförbud testats av andra kommuner, där de samstämmigt fått nej. Att det offentliga med olika juridiska piruetter måste testa sig fram är ett underbetyg för både riksdag och regering.
Frågan är politiskt svår och det finns både oenighet och samsyn inom partier och inom de politiska blocken. Det är dock min uppfattning att det är dags att de ansvarsfulla politikerna i riksdag och regering tar sig samman och ger oss en förutsägbar och tillämpbar lagstiftning när det gäller tiggeriförbud. Både beträffande kommuner, men framför allt när det gäller kollektivtrafiken.
Av Kristoffer Tamsons
Förbundsstyrelseledamot Moderaterna i Stockholm och trafiklandstingsråd