Isak Skogstad. Foto: Björn Terlegård / FOTOGRAF BJÖRN TERLEGÅRDIsak Skogstad. Foto: Björn Terlegård / FOTOGRAF BJÖRN TERLEGÅRD
Isak Skogstad. Foto: Björn Terlegård / FOTOGRAF BJÖRN TERLEGÅRD
Foto: Henrik Montgomery / Tt / TT NYHETSBYRÅNFoto: Henrik Montgomery / Tt / TT NYHETSBYRÅN
 Foto: Henrik Montgomery / Tt / TT NYHETSBYRÅN

Knappt hälften kvar från lärarutbildningen

Publicerad

Av oss som påbörjade lärarutbildningen får några år sedan är det knappt hälften kvar, skriver Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

En efter en har de hoppat av. Jag kan inte påstå att jag har börjat bli van, men jag har åtminstone slutat att bli förvånad. Av oss som påbörjade lärarutbildningen får några år sedan är det knappt hälften kvar.

Några byter utbildning, andra lämnar för att bli försäljare eller militär. Många av mina studiekamrater som hoppar av lärarutbildningen berättar om hur förvånande de har blivit över stöket i skolorna.

Det finns inga vinnare i skolmiljö där kunskap inte står i fokus. Svensk skola har flera stora problem, men det kanske mest akuta är den undermåliga arbetsmiljön. Om vi ska locka nya lärare till yrket och behålla de erfarna lärare vi har är det hög tid att prioritera lärarnas psykosociala arbetsmiljö högst upp på dagordningen.

”En elev blev mycket arg och gick till attack. Eleven bet, rev, slog samt drog mig i håret. Under tiden skrek han många olika fula ord åt mig. Jag klarade knappt av att hantera honom och fick hjälp av två andra för att lugna ner honom.” Citatet kommer från en av de många lärarstudenter som deltog i tidningen Skolvärldens nya undersökning. En annan student beskriver hur vederbörande bevittnade elever som kastade stenar mot en lärare för att de ”inte blivit nöjda med kemibetyget”. Detta är visserligen enstaka fall, men undersökningen visar att hot och våld mot lärarstudenter som är ute på praktik förekommer ofta.


LÄS MER: Därför slutar jag som lärare efter 30 år

 

Nästan var femte lärarstudent uppger att de har blivit utsatta för våld, hot eller sexuella trakasserier när de praktiserat på skolor som en del av deras lärarutbildning.

Drygt 18 procent av lärarstudenterna uppger att de funderat på att hoppa av utbildningen på grund av förekomsten av våld och hot i skolans värld. Det är en mycket oroväckande signal som bör tas på största allvar. Våld och hot mot lärare och lärarstudenter är oacceptabelt och bör alltid polisanmälas samt följas upp av konkreta åtgärder.

Lärarutbildningen måste även ge studenterna tillräckligt med handledning och utbildning i att hantera hot eller våld i skolan. Skolvärldens undersökning visar att mer än nio av tio lärarstudenter uppger att de inte fått tillräcklig utbildning i att hantera ordningssituationer. I flera andra länder är moment av ”classroom management” en självklar del av utbildningen. Det är också av stor vikt att lärarstudenter får kunskap om vilket juridiskt stöd lärare har för att ta till disciplinära åtgärder. När det är skarpt läge är det viktigt att veta vad som gäller.

 

LÄS MER: Rektorn: Kan du åtminstone lämna oss i fred?

 

Jag har själv varit ute på ett flertal olika skolor och praktiserat. Självfallet finns det många skolor där kunskapsuppdraget står i fokus och där både elever och lärare arbetar i ett trivsamt klimat. Men skolorna där otryggheten är utbredd, både i klassrum och i korridorer, är alltför många. Skolan ska utgöra en säker och trygg del av elevernas tillvaro. Allt annat är en tragedi, både för individen och för samhället. Studiero och trygghet i skolan får inte heller bli en klassfråga. Det är en rättighet för alla elever och lärare, oavsett om man går i en skola i förorten, innerstaden eller på landsbygden.

Jag har tröttnat på att få besked om att fler studiekamrater hoppar av lärarutbildningen. Svensk skola behöver alla engagerade och kunniga lärare den kan få.

Ska vi på allvar försöka vända de fallande kunskapsresultaten, stärka den bristande likvärdigheten och återupprätta läraryrkets attraktivitet måste vi fokusera på att stärka lärarnas arbetsmiljö. Om inte lärarna trivs på sina jobb faller alla andra satsningar på skolan platt.

 

Isak Skogstad

Ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag