Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet. Foto: Sven LindwallJonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet. Foto: Sven Lindwall

Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet.

 Foto: Sven Lindwall
Gustav Fridolin, språkrör Miljöpartiet. Foto: Anna-Karin NilssonGustav Fridolin, språkrör Miljöpartiet. Foto: Anna-Karin Nilsson

Gustav Fridolin, språkrör Miljöpartiet.

 Foto: Anna-Karin Nilsson

Klimatutmaningen kräver ökad jämlikhet

Publicerad

Klimatutmaningen innebär att de som förbrukar det största miljöutrymmet måste ändra sin livsstil mest.

Klimatfrågan är därmed en fråga om klass och kön. Håller inte Gustav Fridolin med om det sambandet? skriver Jonas Sjöstedt.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

I den senaste partiledardebatten diskuterade jag och Miljöpartiets språkrör skatt på förmögenheter och arv. Det var viktigt för Gustav Fridolin att betona att Miljöpartiet inte är ett vänsterparti, därför var det också logiskt när han angrep Vänsterpartiet för att vilja beskatta samhällets rikaste. Frågan om jämlikhet, skatt och ekonomisk makt är och förblir en av de tydligaste vattendelarna mellan höger och vänster.

Fördelningen av förmögenheter blir allt mer orimlig i världen. I världen äger 85 personer mer än halva mänskligheten, 3,5 miljarder människor. Även i Sverige blir fördelningen allt mer orimlig. En liten grupp superrika kontrollerar allt mer av våra rikedomar. Den rikaste procenten svenskar äger mer än 40 procent av förmögenheten, och skillnaderna ökar.

Jag är övertygad om att mer jämlika samhällen fungerar bättre. Forskning visar hur jämlikhet gynnar folkhälsan, låg kriminalitet, tillit och livslängden i ett land. Det handlar också om rättvisa, är de stora klasskillnaderna rimliga? Jag tycker inte det. Som Thomas Pikettys forskning belyser är den viktigaste faktorn för att bli rik att man redan har kapital. Det lönar sig mer att ha pengar än att arbeta. Det säkraste sättet att bygga en förmögenhet är att ärva rikedomen.

 

Om vi inte gör något aktivt så kommer klyftorna ständigt att vidgas. Samhället håller ihop allt sämre, de begränsade resurserna fördelas allt mer orättvist. Det är också ett demokratiskt problem eftersom kapital ger makt. Vill man göra något åt denna utveckling så krävs det en beskattning av stora förmögenheter och arv. Men här går en av de stora skiljelinjerna mellan Vänsterpartiet och Miljöpartiet, precis som Fridolin påpekade i debatten.

Men om inte Miljöpartiet anser att ojämlikheten är ett problem i sig så borde partiet åtminstone fundera över hur den påverkar vår förmåga att lösa klimatproblemen.

Klimatfrågan handlar i grunden om fördelning av mycket knappa resurser, globalt och i Sverige. I Sverige släpper vi ut flerfalt mer växthusgaser än vad en hållbar utveckling tål. Men fördelningen av utsläppen skiljer sig inte bara mellan rika länder som USA och Sverige gentemot fattiga nationer som Bangladesh. Skillnaderna är även enorma inom Sverige. Höginkomsttagare orsakar mycket större utsläpp än dem med låga inkomster. Kvinnor orsakar lägre utsläpp än män, även vid lika inkomst. Det beror på faktorer som hur stora våra bostäder är, hur mycket vi flyger och åker bil och hur mycket kött vi äter.

Det kräver att de som i dag förbrukar det största miljöutrymmet måste ändra sin livsstil mest. Klimatfrågan är därmed också en fråga om klass och kön. Alternativet är att de rikaste fortsätter flyga och konsumera miljöutrymme i kraft av sin ekonomiska styrka medan andra får ännu mindre del av utrymmet. Det är knappast en hållbar lösning. Hur ska man kunna motivera en kvinna med låga inkomster att lägga om sitt sätt att leva om de allra rikaste köper sig fria? Klimatfrågans lösning kräver därför större jämlikhet.

 

Det är också uppenbart att rätt investeringar är avgörande om vi ska lyckas minska utsläppen. Det kräver att vi aktivt tar bort vårt kapital, exempelvis i pensionssparande och statliga företag, från fossilindustrin och bygger moderna gröna lösningar i stället. Det skapar en konflikt med dem som i dag berikar sig på de företag som förstör klimatet. Fossilkapitalet står i vägen för förändring. Klimatfrågan kräver att den ekonomiska utvecklingen inte längre drivs fram av ökad materiell konsumtion. Istället behöver vi en jämlikare fördelning och mer offentlig konsumtion. Offentlig konsumtion i exempelvis utbildning eller kultur, ger mycket lägre utsläpp än ständigt ökad privat konsumtion av exempelvis resor, mer elektronik och fler bilar.

För oss i vänstern är ökad jämlikhet ett politiskt mål i sig. Jag respekterar att den som inte står till vänster ser saken annorlunda. Men frågan till Miljöpartiet är, kräver inte klimatutmaningen ökad jämlikhet?

 

Jonas Sjöstedt

Partiledare (V)

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag