DEBATT. Den 1 januari 2020 blev FN:s Barnkonvention svensk lag i syfte att ge barns rättigheter större genomslag. Enligt konventionens artikel 3 ska barnets bästa beaktas i alla beslut som rör barn. I detta ingår att vidta lämpliga lagstiftningsåtgärder för att skydda barn och stärka deras rättigheter. Samtidigt förs en klimatpolitik som äventyrar barns och framtida generationers liv och rättigheter. Hur kan svenska staten anses respektera barns rättigheter när den konsekvent motarbetar vår möjlighet till en framtid?
Det är en morbid ironi att regeringen tillför stödpaket på över tio miljarder kronor till fossilindustrin (motsvarande 67 procent av Sveriges coronastöd till energirelaterad verksamhet) bara några månader efter Barnkonventionen införlivats i svensk lag. Ungefär samtidigt öppnades dessutom en ny flygplats utanför skidorten Sälen (en bisarr ironi i sig självt).
Målen är otillräckliga
Gång på gång slår forskningsrapporter fast att Sveriges utsläppsminskande åtgärder är otillräckliga. Både Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet har under det senaste året släppt rapporter som konstaterar att Sveriges utsläpp inte minskar i den takt som krävs för att vi ska uppnå målet om nettonollutsläpp år 2045.
Nettonollmålet, vilket svenska staten inte ens når upp till, är inte heller tillräckligt ambitiöst för att skydda framtida och nuvarande generationer från omfattande skador. Och det av riksdagen beslutade klimatmålet omfattar dessutom inte i närheten av alla våra egentliga utsläpp genom att begränsas till fossila utsläpp som sker inom Sveriges gränser. När våra biogena och konsumtionsutsläpp inkluderas i beräkningarna visar det sig att utsläppen är mycket högre.
Svenska staten siffertrixar
Att ge en exakt siffra på hur stora Sveriges totala utsläpp är mycket svårt, eftersom beräkningarna utgår ifrån olika metoder. Tydlig är i vart fall att utsläppen är avsevärt större än vad som inkluderas i officiell statistik och målsättningar. En stat som medvetet siffertrixar i denna skala kan omöjligt sägas ta klimat- och hållbarhetskrisen på allvar.
Redan idag tar barn skada av klimatförändringarna. Dessa skador sker främst utanför Sverige, men även inom gränserna för vårt rika land utsätts barn.
Trots denna kreativa bokföring av Sveriges totala utsläpp, nås inte de uppställda klimatmålen, vilka i sin tur är otillräckliga för att vara i linje med våra internationella åtaganden. Vi accepterar inte att staten säger sig göra sitt bästa för att garantera oss vår rätt till liv, hälsa och en hållbar framtid. Därför förbereder nätverket Aurora nu en rättsprocess för att kräva att Sverige lever upp till sina nationella och folkrättsliga skyldigheter att skydda våra rättigheter.
Sverige skadas redan nu av klimatet
Redan idag tar barn skada av klimatförändringarna. Dessa skador sker främst utanför Sverige, men även inom gränserna för vårt rika land utsätts barn. I ett reportage i DN beskriver flera fiske- och renskötande samer hur fisket och rennäringen störs av det förändrade klimatet, med förödande ekonomiska och kulturella konsekvenser. Sommaren 2018 härjade skogsbränder i hela landet vilket ledde till att hela samhällen evakuerades. Torka på Öland och Gotland utsätter lantbrukarfamiljer för ekonomiska skador. En kombination av havsnivåhöjningar och instabila vädersystem hotar stora delar av södra Sverige med storskaliga översvämningar.
Klimat- och miljöproblemens påverkan på hälsa är också betydande. I Sverige beräknas 8000 personer dö årligen som resultat av luftföroreningar. Personer med vissa kroniska sjukdomar riskerar att få förvärrade sjukdomsförlopp vid plötsliga väderförändringar eller för höga temperaturer.
Klimatångest kan ge livslånga problem
Även den psykiska folkhälsan påverkas: 70 procent av Sveriges barn och unga är oroliga för framtiden på grund av klimatkrisen. Mer forskning behövs, men mycket tyder på att klimatångest kan ge livslånga problem. Att en klar majoritet av svenska barn oroar sig för framtiden är ett uppenbart misslyckande i sig.
Ingen kommer att drabbas hårdare av bristerna i dagens klimatpolitik än barn och unga. Varje misslyckande hos våra ledare idag blir ytterligare en börda som lämnas till vår generation. Klimatkris och barnrätt har en stark och obestridd koppling, men i samhällsdebatten presenteras klimatet bara som en fråga om framtida problem för djur och natur.
Vi vill utbilda befolkningen
Vår framtid och samtid hänger på att vi lyckas spräcka den verklighetsfrånvända världsbild som ges av landets politiker. Därför offentliggör vi idag ett samarbete mellan Aurora, Rädda barnen och Rädda barnens ungdomsförbund. Tillsammans vill vi utbilda Sveriges befolkning, i synnerhet barn och unga, om kopplingen mellan klimatförändringarna och vår rätt till liv, hälsa och utveckling.
Den bristande insikten om klimatkrisens allvar är ofattbar, och för barn och unga rentav livsfarlig. Svenska staten kan inte hävda att den värnar om barnets bästa samtidigt som den bedriver en klimatpolitik som sätter barns liv, hälsa och framtid i fara. Det går inte ihop. Vi unga måste stå upp för våra rättigheter och slåss för våra liv. Vi måste fortsätta kämpa för en bättre och säkrare framtid.
Av Anton Foley
Aurora
Ida Edling Müller
Aurora
Hanna Thessén
Förbundsordförande Rädda barnens ungdomsförbund
