Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Klimatkrisens effekter är fakta – inte åsikter

Anna Oudin och Ebba Malmqvist, forskare vid Lunds universitet. Foto: asa.hansdotter@med.lu.se
Aldrig har så få dött i naturkatastrofer som nu, skrev Bjart Holtsmark från Norges statistiska centralbyrå.

Statistik missbrukas i syfte att driva opinion mot klimatmarscherna, skriver en rad svenska forskare i en replik till Bjart Holtsmark från Norges statistiska centralbyrå.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Klimatkrisens hälsoeffekter är fakta, inte åsikter. Lancet, den främsta medicinska tidskriften kallar det för det största hotet för vår hälsa. Ett hot som riskerar att äta upp all den hälsovinst och välfärdsvinst de senaste 50 åren av medicinsk framgång har gett oss. 

Självklart har vi människor fått en större möjlighet att överleva naturkatastrofer. Myndigheter och civilsamhälle utvecklar varningssystem, beredskap och förebyggande strukturella åtgärder. Koleravaccin gör att fler överlever när en naturkatastrof sätter vatten och sanitet ur spel. Utan alla bidrag som strömmar in vid katastrofer och människors mod att skynda till undsättning skulle antalet offer vara mycket högre. 

Extremvädren kommer tätare

Men dagens effekter av klimatförändring är en bråkdel av det som kommer om vi inte klarar 1,5 graders-målet. Varje enskild episod av extremväder kommer inte bero på klimatförändring, men händelserna kommer inträffa mycket oftare. Debattören Bjart Holtsmark hävdar själv att ”historien visar tydligt att bara en enda händelse kan förändra bilden helt”, men driver ändå tesen att ”det var betydligt värre förr”, vilket är ett klassiskt missbruk av statistik, i syfte att driva opinion mot klimatmarscherna.

Klimatmarsch-ikonen Greta Thunberg.Foto: DYCK DARRYL/STELLA PICTURES

 De största hälsoeffekterna av ohejdad klimatförändring kommer dock inte att ske med katastrofrubriker utan i tysthet. Nya fästingar och myggor som etablerar sig i Sverige kommer att sprida sjukdomar. Värmeböljan förra sommaren skördade hundratals förtida dödsfall, och torka och vattenbrist påverkade lantbruket. I storstäderna har man börjat kartlägga värmeöar, områden som riskerar extra höga temperaturer och därmed hälsorisker för äldre och sköra personer under värmeböljor. 

De som släppt ut minst drabbas värst

Värst drabbade blir som vanligt de fattigaste i länder där hetta och vattenbrist redan är stora problem, sorgligt nog dem som historiskt bidragit minst till utsläppen som orsakar klimatkrisen. Där finns samtidigt mindre resurser till anpassning, och rent vatten och mat saknas när extremväder förstör skördar. I varmare länder är arbetare med hårda fysiska jobb särskilt drabbade av hettan. I Centralamerika har tusentals unga sockerrörsarbetare fått njurskador och i Qatar har hundratals byggnadsarbetare från Nepal dött i hjärtattacker under det hetaste halvåret. 

Ställ om till fossilfritt nu

Det är lätt att lamslås inför hotet från klimatförändringar, men vi får inte låta denna utmaning paralysera oss. En omställning till ett fossilfritt samhälle ger dubbla hälsovinster när färre bilar innebär mindre luftföroreningar och buller. Omställning innebär inte sämre villkor för överlevnad vid naturkatastrofer, att vi till exempel måste leva i primitiva hus utan elektricitet eller sanitet. Vi behöver inte sluta tillhandahålla hälso- och sjukvård, och vi kommer att kunna transportera oss med fossilfria bränslen. Omställning pågår för en fossilfri stål- och betongproduktion och den fossilfria produktionen av elektricitet är redan kostnadseffektiv. Men vi behöver göra den nödvändiga omställningen till ett fossilfritt samhälle nu, och samtidigt förbättra levnadsvillkoren för de mest utsatta.

Av Dr. Ebba Malmqvist

Forskargruppsledare Miljö, samhälle och hälsa, Lunds Universitet

Dr. Anna Oudin

Docent, forskargruppsledare Miljö, samhälle och hälsa, Lunds universitet

Forskare, Hållbar hälsa, Umeå universitet

Dr. Kristoffer Mattisson

Arbets- och Miljömedicin, Lunds universitet

Dr. Tord Kjellström

Professor, Australian national university

Dr. Maria Albin

Professor, överläkare, Institutet för miljömedicin, Stockholm

Anna-Carin Olin

Professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet

Dr Kristina Jakobsson

Professor, överläkare avd. för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet

Greta Thunbergs tal i Los Angeles: ”Det kommer bara bli värre”