Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Klimatförändringarna leder redan nu till dödsfall

Röken från skogsbränderna i Australien drar in över operahuset i Sidney. Brandröken kommer att leda till ett ökat antal dödsfall och sjukhusinläggningar under den närmaste månaden, skriver debattörerna.Foto: XINHUA/SIPA USA
Anna Oudin och Ebba Malmqvist, forskare vid Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter
Bjart Holtsmark, Statistiska centralbyrån Norge.

Arbete i hetta har visat sig vara en riskfaktor inte bara för omedelbara effekter såsom värmeslag eller minskad produktivitet, utan kan också för allvarlig ohälsa, skriver en grupp forskare i en replik.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Liksom Bjart Holtsmark gläds vi över att samhällsinsatser har lett till ett minskat antal dödsfall vid naturkatastrofer. Vi håller även med om att klimatdebatten behöver bli mer faktabaserad. Som läsare bör man alltid förhålla sig kritisk till varför något har skrivits och av vem. Vetenskapligt publicerad forskning kännetecknas av att vara noggrant granskad av andra oberoende forskare, vilket ger den en kvalitetsstämpel. Forskarna ska vara objektiva till sina resultat och ta höjd för andra samverkande faktorer – såsom förändring av samhällsinsatser. Forskarna ska också vara tydliga med eventuella intressekonflikter och forskningens finansiering. Varje enskild studie blir sedan en liten pusselbit i den sammanlagda bevisbördan.

Klimatrelaterad ohälsa

Klimatkrisen är i dag ett vetenskapligt faktum med mänskliga aktiviteter som den viktigaste orsaken. Klimatrelaterad ohälsa beror främst på långsiktiga förändringar av våra livsvillkor, såsom tillgång till rent vatten, luft och mat. Andra arters livsvillkor ändras också, och leder till spridning av malaria och andra insektsburna allvarliga sjukdomar. I Australien och Kalifornien leder torkan till att stora skogsbränder nu rasar. De kraftigt förhöjda luftföroreningshalterna på grund av brandrök kommer att leda till ett ökat antal dödsfall och sjukhusinläggningar under den närmaste månaden. Detta kan vi med säkerhet förutsäga utifrån vetenskapliga fakta om hälsoeffekter av luftföroreningar.

Arbetskraften påverkas

Ett varmare klimat påverkar också arbetsplatser. Forskning i Centralamerika visar tydligt att njurskador kan uppstå vid hårt fysiskt arbete i hetta. Skador ses bland sockerarbetare som hugger sockerrör som bränts innan skörd, men hittills finns det inga hållpunkter för att ”giftig aska” skulle vara orsak – Holtsmarks påstående är helt enkelt fel. Njurskador ses också bland dem som enbart arbetat med att hugga sockerrör som inte bränts och i andra yrkesgrupper med tungt och varmt arbete, såsom byggnadsarbetare, tegelarbetare, och hamnarbetare. 

Arbete i hetta har visat sig vara en riskfaktor inte bara för omedelbara effekter såsom värmeslag eller minskad produktivitet, utan kan också för allvarlig ohälsa. Även om arbetsgivare har ett direkt ansvar för arbetsförhållanden är det uppenbart att ökande påfrestningar på produktionssystem på grund av klimatkrisen kommer att drabba såväl rika som fattiga länder. 

Klimatkrisens globala effekter är många, men tillsammans har vi fortfarande ett handlingsutrymme.

Av Dr. Ebba Malmqvist

Forskargruppsledare Miljö, samhälle och hälsa, Lunds Universitet

Dr. Anna Oudin

Docent, forskargruppsledare Miljö, samhälle och hälsa, Lunds universitet

Forskare, Hållbar hälsa, Umeå universitet

Dr. Kristoffer Mattisson

Arbets- och Miljömedicin, Lunds universitet

Dr. Tord Kjellström

Professor, Australian national university

Dr. Maria Albin

Professor, överläkare, Institutet för miljömedicin, Stockholm

Anna-Carin Olin

Professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet

Dr Kristina Jakobsson

Professor, överläkare avd. för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet

Karin Lundgren Kownacki

Forskare Ergonomi- och Aerosolteknologi, Lunds Tekniska Högskola