Stig-Björn Ljunggren. Foto: Patrik C Österberg / PATRIK C ÖSTERBERG / IBL/IBL PATRIK C ÖSTERBERG /Stig-Björn Ljunggren. Foto: Patrik C Österberg / PATRIK C ÖSTERBERG / IBL/IBL PATRIK C ÖSTERBERG /
Stig-Björn Ljunggren. Foto: Patrik C Österberg / PATRIK C ÖSTERBERG / IBL/IBL PATRIK C ÖSTERBERG /
Foto: Shutterstock.Foto: Shutterstock.
 Foto: Shutterstock.

Klassamhället syns bäst över helgerna

Publicerad

Det finns en stor grupp människor som tillhör den verkliga arbetarklassen, nämligen service- och vårdyrken. Det är folket som jobbar 24 timmar per dygn, sju dagar i veckan, skriver statsvetaren Stig-Björn Ljunggren.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Så här över jul och nyår kan vi konstatera att det finns två slags människor i vårt land. De som jobbar och de som inte jobbar. De som har anställning men inte jobbar mer än nödvändigt över storhelger tillhör de överordnade i samhället, som genom vårt jämlikhetssystem förenas med de arbetslösa som heller inte - av förklarliga skäl - gör många knop.

Däremot finns en stor grupp människor som tillhör den verkliga arbetarklassen, nämligen service- och vårdyrken. Det är folket som jobbar 24 timmar per dygn, sju dagar i veckan.

De som förr kallades proletärer benämns i dag Tjugofyra-Sjuorna. Några kännetecken för dessa är att de får behålla sitt arbete så länge de ställer upp på arbetsköparens villkor. Det gäller att vara flexibel när arbetsordningen bryts av att någon är sjuk – den anorektiska organisationen har nämligen inte fler schemalagda än vad som krävs för att hålla i gång verksamheten under ideella förhållanden, det vill säga att ingen är sjuk. Men eftersom folk blir sjuka måste också extrapersonal kallas in. Och om du inte ställer upp när telefonen ringer så ringer den inte nästa gång.

Ett annat kännetecken är också att du ska vara positiv oavsett hur jävligt det är. Att vara i servicebranschen innebär att sjunga samtidigt som du simmar uppströms. Således. Klassamhället syns som bäst över helgerna. Och vilken tacksamhet visar då de lediga gentemot de som jobbar?


LÄS MER: Dags att slopa OB-tillägget för fler jobb

 

Deras löner hålls på en nivå som andra betraktar som ideellt skadestånd, även om det är helgarbete. De som inte jobbar ligger dessutom ofta bakom de ständiga omorganisationer som kräver svällande mellanchefsmidjor och klart signalerar vem som bestämmer och vem som lyder.

Och om någon som tillhör Tjugofyra-Sjufolket ändå får lite ledigt denna storhelg så erbjuder biograferna det slutgiltiga erkännandet från etablissemangets drömfabrik, exempelvis den om ”101-åringen”, som hade premiär på juldagen.

Den filmen, liksom föregångaren, är ett bra exempel på hur den härskande klassen pissar de offentliganställda i örat. De framställs som lata, indolenta och inkompetenta. Chefen för servicehuset som 101-åringen tidigare rymt från är inte bara enfaldig, utan har också en dialekt som är tänkt att understryka hennes oduglighet.

Folk som i biljettluckan är fega och osjälvständiga. För att inte tala om den klantiga och lite slöa polisen, som gör tydligt att problemet med svensk polis inte är organisationen eller polischefen, utan betydligt allvarligare.

Den samlade bilden som filmerna ger av de offentliganställda är knappast det tack som Tjugofyra-Sjuorna förtjänar.


LÄS MER: Jobba i vården innan du yttrar dig om OB

 

Stig-Björn Ljunggren

S-märkt statsvetare

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag