Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Klart boken handlar om ras och religion

Det är viktigt att berätta om de sexuella brott som hände på We Are Sthlm-festivalen, men synd att Kajsa Normans bok gör det på ett klumpigt och naivt sätt, skriver David Crouch.
David Crouch, frilansjournalist och författare. Foto: Fotograf: Johan Wingborg, Göteborgs universitet
Kajsa Norman, författare till boken En Alldeles Svensk Historia.

I det sammanhang Kajsa Normans bok är skriven går det inte att förneka att den handlar om ras och religion. Det är viktigt att skriva om de sexuella brott som hände på We Are Sthlm-festivalen, men det är synd att det görs på ett så naivt och ensidigt sätt, skriver frilansjournalisten och författaren David Crouch.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Jag blev besviken över hur Kajsa Norman försvarade sin bok om Sverige, En Alldeles Svensk Historia, som undersöker sexuella brott mot tonårsflickor på We Are Sthlm-festivalen 2014.

Hon klagar på att hennes kritiker avfärdar henne som högerextrem. Hon säger att jag har fel när jag pekar ut att hennes bok ”handlar om ras eller religion”. Hon säger också att min egen bok om den svenska modellen är ”propaganda” och ”ett beställningsjobb” av Bonnier.

Huruvida jag är en dålig författare är inte viktigt här. Vad som är relevant är Kajsa Normans extraordinära påstående att hennes bok inte handlar om ras eller religion.

Nyheten om övergreppen kom vid en vändpunkt

Nyheten om sexuella övergrepp i Stockholm av unga män med en överväldigande majoritet från muslimska länder i Asien, Mellanöstern och Afrika, kom i januari 2016, vid en vändpunkt för Europa när Sverige och Tyskland stängde dörrarna för asylsökande.

Kajsa Normans bok är som en hundvisselpipa. Hon behöver inte öppet skriva om att det finns ett problem med mörkhyade muslimer, för alla rasister hör ändå bokens budskap.

En vecka tidigare stängde Sverige gränsen till Danmark för första gången sedan 1950-talet. Två veckor senare gick Sverige ut med sina planer på att utvisa hälften av alla flyktingar som anlänt i 2015.

Uppenbarelsen av sexuella trakasserier på We Are Sthlm kom en vecka efter rabalder i Tyskland som innebar anklagelser om mass-sexuella övergrepp av muslimska invandrare under nyårsfesten i Köln.

Sur stämning och ”no go-zoner”

Efter att ha välkomnat flyktingar blev stämningen i Sverige sur. Sedan dess har debatten kring invandring fokuserat på våldsamma ”no go-zoner”, och attityderna hos muslimska kulturer mot kvinnor.

Därför, vare sig hon tycker om det eller inte, handlar Kajsa Normans bok om ras och religion.

I England använder herdarna visselpipor med hög frekvens som människor inte kan höra, för att kontrollera sina hundar. Kajsa Normans bok är som en hundvisselpipa. Hon behöver inte öppet skriva om att det finns ett problem med mörkhyade muslimer, för alla rasister hör ändå bokens budskap.

Det är viktigt att berätta om de sexuella brott som hände på We Are Sthlm-festivalen. Vad synd att Kajsa Normans bok gör det på ett klumpigt och naivt sätt.

Upprepar extremhögerns argument

Slutligen, en snabb punkt som svar på Kajsa Normans anklagelse om att jag har skrivit ett ”beställningsjobb” för Bonnier, vilket är ”propaganda”.

En central position för den svenska extremhögern är att medierna ägs och kontrolleras av (judiska) liberaler som Bonniers, och att medierna därför ljuger om den verkliga situationen i Sverige kring invandring. 

Om Kajsa Norman vill skilja sig från extremhögern, borde hon då upprepa extremhögerns argument? Om man anser att boken är propaganda, är det då inte relevant att hänvisa till fakta i stället för att fokusera på vem som betalat mitt arvode?

 

Av David Crouch

 Frilansjournalist och författare