UTSATT POSITION. "Gymnasielärare sätter orättvisa betyg konstaterar man yrvaket på Skolverket. De är då för söta. Tänk att de har insett det först nu", skriver språkläraren Helena von Schantz Foto: Leif Hallberg
UTSATT POSITION. "Gymnasielärare sätter orättvisa betyg konstaterar man yrvaket på Skolverket. De är då för söta. Tänk att de har insett det först nu", skriver språkläraren Helena von Schantz  Foto: Leif Hallberg

Klart att vi lärare ger för höga betyg

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Gymnasielärare sätter orättvisa betyg konstaterar man yrvaket på Skolverket. De är då för söta. Tänk att de har insett det först nu.
Klart att betygen är orättvisa. Man ska vara självdestruktiv som en Kamikazebombare för att sätta rättvisa betyg i vårt skolsystem. För att bespara skolverkets byråkrater arbete vill jag tala om att vi sätter orättvisa betyg i grundskolan också. Dessutom är slutsatserna baserade på skillnaden mellan provresultat och betyg.
Där vill jag påpeka ännu en sak som de på Skolverket inte verkar ha tänkt på. Det är vi lärare som rättar de nationella proven. Vi kan alltså fuska med dem också :-)

För läraren är det idel vinster med att sätta för höga betyg. Lättköpt popularitet hos eleverna, som flockas till dina kurser och talar varmt om dig i efterhand. Föräldrarna ler och småpratar när ni möts på gatan. Skolledningen inser vilken förträfflig pedagog du är och lägger litet extra i lönekuvertet, och sist men inte minst - inget extraarbete.
Jämför den solskensbilden med situationen om du har satt IG på en del av dina elever.
Först får du konfrontera missnöjda elever som plötsligt kommer underfund med att du inte alls är en så bra lärare som de tidigare har trott. Sedan får du förklara varför du vill dra vanära och extra kostnader över din skola för en missnöjd skolledning och för missnöjda kommunpolitiker.

Mången lokaltidning författar en sådan gång artiklar där man beskärmar sig över betygsstatistiken och ställer sig frågor om resursanvändning, kompetens och om förekomsten av inavel på orten.
Efter allt det här får du dessutom bereda dig på ett betydande merarbete. Du bär nämligen din elev som en ryggsäck ända tills ett godkänt betyg har nåtts. Du skriver betygsvarningar och åtgärdsprogram. Föräldrar ringer och vill bli informerade om vad du har gjort för att deras telning skall bli godkänd alla möjliga tider på dygnet. Ingen säger det rent ut, men alla inblandade undrar varför du skall vara så förbaskat besvärlig och varför du inte har gjort ditt jobb och sett till att eleven har fått sitt G.
Det finns ett enda undantag från regeln att höga betyg lönar sig för den som sätter dem. Hämnd.
August Strindberg hotade sina ovänner med att de skulle ses i hans nästa roman. På liknande vis finns det lärare som tar revansch vid betygsdags och bakar in ett litet uppförandebetyg i ämnesbetyget.
I Malmö låter de eleverna betygssätta sina lärare. Där kommer vi verkligen att få se på betygsinflation. Men Malmökollegorna bör inte nöja sig med att dela ut glädjebetyg. Vill de försäkra sig om goda omdömen gör de också klokt i att dra ner på läxorna och avsluta lektionerna i god tid. När det lackar mot betygstider är det heller aldrig fel att överraska sina elever med en plåt nybakade muffins. Förr var det eleverna som gav lärarna något litet för att visa sin erkänsla. Det är inte mer än rätt att vi lärare bjuder tillbaka.

När jag ändå delar ut råd till kollegor passar jag på med ett till. Skall man nödvändigtvis sätta ett underkänt betyg skall man sätta det på en skötsam elev. En oförskämd slashas förväntas du motivera och stimulera. En elev som kämpar men ändå inte når målen uppfattas som svagbegåvad. Det här innebär att om du gör ett bra jobb, men eleven sover bort lektionerna och struntar i läxorna och därför får underkänt är det du som straffas. Om det är du som sover bort lektionerna och struntar i att förbereda dem och eleven därför inte får betyg, är det i stället eleven som stämplas som korkad, medan du går fri.
Nu kanske vän av ordning undrar varför det då finns så många elever med underkända betyg. Mitt svar är integritet, yrkesstolthet, heder och moral - men för att en lärare ska sätta rättvisa betyg måste allt detta väga högre än självbevarelsedrift och egenintresse.
Det märkliga är inte att betygen är orättvisa, det märkliga är att de är så förvånande rättvisa i ett så sjukt system.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag