Kjell Magnusson: Att ifrågasätta är inte att förneka

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Jasenko Selimovic främsta invändning mot den norska TV-filmen om Srebrenica är att SVT överhuvudtaget visade filmen och därmed gav röst åt "folkmordsförnekare". I det sammanhanget hänvisar han till vittnesmål och domar vid Haagtribunalen.
Tribunalen har slagit fast att det rörde sig om folkmord, men bevisningen rörande själva händelseförloppet är egentligen irrelevant, eftersom domstolens rubricering inte bygger på allmänt accepterade kriterier. Det faktum att allvarliga krigsförbrytelser ägde rum - de värsta under krigen på Balkan - "bevisar" inte att det var fråga om folkmord.

Domstolens tolkning står i strid med folkmordkonventionen. Enligt denna måste det finnas ett "uppsåt att förgöra, helt eller delvis, en nationell, etnisk, rasmässig eller religiös grupp som sådan". Ingen internationell rättslig instans hävdar att detta skedde i Bosnien 1992-1995. Även om kriget i Bosnien alltså inte utgör ett folkmord, betraktar Tribunalen massakern i Srebrenica som folkmord, med hjälp av innovationen "lokalt folkmord" och andra resonemang oförenliga med konventionens innebörd.
För Selimovic får beteckningen folkmord inte ifrågasättas; den som gör detta stämplas som "folkmordsförnekare". Analogin med "För-intelseförnekare" är försåtlig eftersom de som är kritiska till hur folkmordsbegreppet har använts i det här fallet inte förnekar det som inträffade. Selimovic vill införa ett slags åsiktscensur och det är anmärkningsvärt att en representant för Sveriges regering på detta sätt blandar sig i den statliga tv-kanalens utbud.


Kjell Magnusson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag