Foto: Sven Lindwall
 Foto: Sven Lindwall

Kikkis nätsuccé handlar om respekt

Publicerad
Sent i söndags skrev jag ett blogginlägg med en uppmaning till människor att stödköpa Kikki Danielssons gamla hit "Papaya coconut" i syfte att muntra upp henne. Mindre än 24 timmar senare hade låten, enbart genom att andra delat länken via Twitter och Facebook, seglat upp som en av de mest sålda låtarna i Sverige.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
I tisdags  toppade den iTuneslistan, 13 år efter att den gavs ut och i dag gör Kikki  Stockholmscomeback på Pride.
Bakgrunden till inlägget jag skrev i söndags var Kikkis egna Twitterberättelser om det ensamma livet i Bollnäs. Under sommaren har hon skrivit att "inte en kotte ringde mig på midsommarafton", att det är "ont om vänner" i Bollnäs och att hon "städat som en galning för att få bort ensamhetsklumpen i halsen".

Av reaktionerna på mitt inlägg att döma var jag inte den enda som följt hennes rapporter med växande nedstämdhet och känt att hon behövde en uppmuntran.
Redan i måndags hade länken till inlägget delats vidare via Twitter så många gånger att sidan slutade räkna. Min dator hängde sig för första gången sedan jag köpte den år 2007.

Det var en svår känsla att ta in. Människan är nog till sin natur inte rustad för att vakna upp till en självförvållad löpsedel om att "Kikki gör succé efter nätkupp".
Den omedelbara genomslagskraften i sociala medier som Twitter och Facebook har exemplifierats många gånger tidigare – inte minst i samband med vårens Mellanösternuppror. Men där egyptiska revolutionärer går ihop för att störta en diktatorisk president kan vi, i det lite mildare politiska klimat vi har i Sverige, istället enas kring ett samköp av tre minuter oljefatspop om 80-talsexotisk frukt.
Ett liknande upprop gjordes i vintras för det övervintrade hårdrocksbandet Anvil. Precis som kampanjen för Kikki var det en illustration av den ökade närhet som sociala medier skapat mellan kändisar och publik.
Det är en närhet som fört både gott och ont med sig.

En av anledningarna till Kikkiinitiativet var den obönhörliga ström av falukorvsskämt – en referens till kvällstidningslöpsedeln från 2004: "Kikki om sin fetma – Jag tröståt falukorv" – som hon under sommaren bombarderats med på Twitter och förgäves försökt stävja. Samtidigt kunde Kikki själv följa hur fans bedyrade henne sin kärlek, och också personligen tacka dem som peppade henne – samt bjuda några utvalda favoriter till sin stundande inflyttningsfest.

Twitter har som bekant gjort det möjligt
för offentliga personer att kommunicera med sina fans utan mellanhänder. På så sätt får orden en annan tyngd. De kommer direkt från källan, utan att passera via mediernas filter. När Kikki twittrar direkt till oss blir hon en människa av kött och blod, en jämlike i nätgemenskapen. Den falukorvsfrossande medieskapelsen ”Kikki Danielsson” känns väldigt avlägsen.
Just distansen till mottagaren nämns ofta som den enskilt största orsaken till näthat. Krav på ökad kontroll och förbud står som spön i backen. Istället borde vi kanske tala lite mer om hur mycket gott – till exempel papayor – som kommer ur närheten på nätet?
För gensvaret på Kikkikampanjen hade knappast blivit så stort om uppropet gjorts via någon av de löpsedlar som normalt brukar gotta sig i Kikkis olyckor. Närheten förenar.
Hatkampanjer förekommer självklart även på Twitter, det är trots allt internet vi pratar om. När Justin Bieber, tonårsartist och en av världens största twittrare, började dejta popstjärnan Selena Gomez svarade hans fans med en massiv hatkampanj mot den nya flickvännen. När publiken så direkt varit med och format ett kändisskap känner sig många också som en sorts delägare i idolens offentliga persona. Förhållandet idol/fans glider mer mot karaktären av partiledare/partimedlem – att Bieberismens frontfigur blev kär låg liksom inte i gräsrötternas intresse.
Men lika snabbt ställde sig mängder av kärleksbombare på Selenas sida och hon svarade själv med den självpeppande singeln "Who says".

Förhoppningsvis kan Kikki och den växande samlingen av liknande kampanjer – inte minst "Kom igen Lena!" som peppade Lena Sommestad till att försöka bli Socialdemokraternas nya partiledare i våras – skapa en synergieffekt av altruism i sociala medier. Exemplet med Selena Gomez talar för det: kort efter att hon släppt ”Who says” var "RespectSelena" ett av de mest använda orden på Twitter.
I en intervju i samband med Kikkikampanjen fick jag för några dagar sedan frågan om den inte kunde "göra henne till ett offer”. Tvärtom. Twitters närhet, där kändisar och publik är jämlikar, sätter ord på vad det egentligen handlar om: Respekt.

Jonas Adner, journalist och bloggare

Kikki Danielsson uppträder på Pride i dag

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag