Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

KD: Många utlandsfödda står aldrig på egna ben

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch.Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Hans Eklind, migrationspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.Foto: RIKSDAGEN
Morgan Johansson, S.Foto: MAGNUS ANDERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Invandringspolitiken har styrts av missriktad välvilja – realiteten är att mycket stora grupper som kommer hit aldrig står på egna ben. 

En stram migrationspolitik är nödvändig för Sverige, men tyvärr har viktiga förslag avvisats i migrationskommittén, skriver Ebba Busch (KD) och Hans Eklind (KD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Migrationskommittén har nu avslutat sitt arbete. Tanken var att komma överens om inriktningen för invandringen. Men kommittén har misslyckats.

På ytan kan det se ut som att misslyckandet beror på att partierna står för långt ifrån varandra. Men om Socialdemokraterna hade stått fast vid beskeden från valrörelsen 2018 hade en bred uppgörelse gått att nå. I kommittén vek dock Socialdemokraterna ner sig för Miljöpartiet. Därmed var en överenskommelse omöjlig.

Kristdemokraterna kommer fortsätta att kämpa för en migration som hjälper de mest behövande och är rätt för Sverige. Vårt land behöver nu och lång tid framöver en stram invandringspolitik.

Det är inte en hållning vi tar lätt på. Kristdemokratin vilar på omsorgen om den nödställde. Men ska den omsorgen vara värd något, måste den riktas rätt. 

1,4 miljoner människor

Migrationen till Sverige har varit omfattande i decennier, vilket har lett till en grundläggande befolkningsförändring och en integrationsskuld som vårt samhälle inte kunnat hantera.

Sedan 2002 har befolkningen ökat med ungefär 1,4 miljoner personer, varav 92 procent utrikes födda eller med två utrikesfödda föräldrar. Denna grupp uppgick förra året till 25 procent av befolkningen. Det är en stor förändring på kort tid. Särskilt tydlig i storstadsregionerna.

Att vara född utomlands är så klart i sig inte något negativt. Men välfärdssamhället bygger på att invånarna i hög grad arbetar, betalar skatt och visar allmän lojalitet till våra skrivna och oskrivna regler.

Av 100 vuxna som kom från Mellanöstern år 2000 har endast 50 egen försörjning i dag

I mars presenterade forskare vid Entreprenörskapsforum en granskning av befolkningens självförsörjning. Resultaten är nedslående. Bland personer från Mellanöstern mellan 20 och 64 år var självförsörjningsgraden, mitt i högkonjunkturen 2016, bara 36 procent. För personer födda i Afrika 38 procent. För födda i Norden var den 73 procent.

Det tar en invandrad från Afrika eller Mellanöstern i genomsnitt 15 respektive 20 år att bli självförsörjande i Sverige. Enklare uttryckt: Av 100 vuxna som kom från Mellanöstern år 2000 har endast 50 egen försörjning i dag.

Invandringspolitiken har styrts av missriktad välvilja. Realiteten är att mycket stora grupper som kommer hit aldrig står på egna ben. När andelen som inte försörjer sig ökar fortsätter välfärden att urholkas.

Heders- och klankultur

Ett högt antal invandrade i kombination med segregation och arbetslöshet har möjliggjort parallella samhällsstrukturer, heders- och klankultur. Dessa förstärker och normaliserar utanförskapet. Här gror både spontan småbrottslighet och organiserad gängkriminalitet. 

Vardagen blir outhärdlig i allt fler bostadsområden. Familjer som har resurser flyttar ut för att undvika personrån mot barn och ungdomar. 

Den negativa spiralen måste brytas. Det kan vi inte klara och samtidigt ha fortsatt hög invandring.

Viktiga förslag har avvisats

Migrationskommittén hade behövt komma till slutsatser som stöder denna inriktning. KD har under arbetet föreslagit flera sådana åtgärder som dock avvisats:

Kvalificeringskrav i socialförsäkringssystemet.

Fler återtagandeavtal med ursprungs- och transitländer, kopplat till svenskt bistånd.

Införande av asylansökningsområden, elektronisk övervakning och utökning av förvarsplatser för dem som ska lämna Sverige.

Göra det försvårande för en asylsökande som lämnat oriktiga uppgifter.

Förbud mot spårbyte, det vill säga att asylsökande försöker arbetskraftsinvandra efter avslag.

Utökade befogenheter för polis att göra inre utlänningskontroller samt regelmässigt utvisa personer med uppehållstillstånd som begår brott. Ytterst behöver man se över möjligheten att även återkalla medborgarskap.

Ett riktmärke för asylansökningar i nivå med vår integrationskapacitet.

Socialdemokraterna har visat att de inte vill eller kan genomföra den politik som Sverige uppenbart behöver. Kristdemokraterna står beredda. 

En stram invandringspolitik är ett måste om integrationsskulden ska kunna betas av och samhällsgemenskapen återupprättas.

 

Av Ebba Busch (KD)

Partiledare

Hans Eklind (KD)

Migrationspolitisk talesperson