Göran Persson, Bianca Jagger och KG Hammar vill ha tuffare tag mot koldioxiden. I ett upprop organiserat av Tällberg Forum och undertecknat av 150 personer - tre klimatforskare samt företagsledare och politiker - försöker de påverka klimatförhandlingarna inför Köpenhamnsfördraget i december 2009, som är tänkt att ersätta Kyotoavtalet från 1997.
Det är James Hansen, klimatforskare vid NASA, som har slagit till igen. För 20 år sedan vittnade han inför den amerikanska senaten om att det var människans koldioxidutsläpp som orsakade den globala uppvärmningen. Nu hävdar han och några kolleger att vi omedelbart måste eliminera dessa utsläpp och sänka koncentrationen av koldioxid i atmosfären från 385 ppm till 350. Annars går jorden under.
Sverige har i detta Tällbergscenario ett särskilt ansvar att ta täten eftersom vi är ordförandeland i EU när Köpenhamnsmötet äger rum om 18 månader. Fredrik Reinfeldt och Andreas Carlgren signalerade tydligt vid Regeringskansliets hållbarhetsseminarium 17 juni att de är beredda att göra det.
Det påstådda klimathotet har snabbt blivit vår tids största fråga. FN:s klimatpanel (IPCC) konstaterade i sin senaste rapport att det med 90 procents sannolikhet är människans koldioxidutsläpp som orsakar den globala uppvärmningen. Enligt den etablerade meningen är alla forskare eniga om att vi till varje pris måste åtgärda detta - och att ingenting kan vara viktigare än det.
Och det här kalaset är inte gratis, det vet redan alla som betalar sin elräkning eller tankar sin bil. Men priset blir extra högt för fattiga länder där folk går hungriga på grund av ogenomtänkta satsningar på biobränslen som snedvrider livsmedelsproduktionen och som förväntas avstå ekonomisk tillväxt just av klimatskäl.
Men det finns ju, enligt klimatpropagandan, inget val. Medierapportering av IPCC:s rapporter ger en bild av hur jorden genomgår en unikt snabb och kraftig uppvärmning, hur meteorologiska extremhändelser blir allt vanligare, hur havsnivån stiger allt snabbare och hur inlandsisar och glaciärer smälter bort. Problemet är bara att det helt enkelt inte är sant.
Under de senaste tio åren uppskattas jorden i själva verket ha blivit något kallare. Och den uppvärmning på 0,6-0,7°C som ägde rum under 1900-talet är inte alls unik under de senaste 2000 åren. När vikingarna bodde på Grönland var det av allt att döma 2°C varmare än nu, och vi återhämtar oss från en flerhundraårig köldperiod som slutade på 1600-talet.
Granskar man väderstatistik från förra seklet, går det inte att finna någon ökning av skyfall eller orkaner. Havsnivån stiger nu i samma takt som den gjort under hundratals år: mellan en och två mm per år. Inlandsisarna ligger kvar på plats. Glaciärerna har över tiden omväxlande vuxit och smält bort i perioder på ca 1 200-1 500 år. För tillfället är vi inne i en fas där de krymper i samma takt som de har gjort sedan en annan köldperiod tog slut i mitten på 1800-talet, långt innan de kunde påverkas av några mänskliga koldioxidutsläpp.
Men alla forskare är ju överens om att det går åt pipan om vi fortsätter släppa ut koldioxid? Nja. IPCC:s direktiv är att finna spår av människans klimatpåverkan, inte att förutsättningslöst undersöka klimatförändringar. Ett hundratal politiskt tillsatta vetenskapsmän har sållat litteraturen för att hitta dessa spår. Det senaste IPCC-direktivet går faktiskt ett steg längre, och säger egentligen i klartext att man utgår från det man skulle bevisa.
De 2 500 ledande klimatforskare som media och politiker ständigt hänvisar till, utgörs i själva verket av de personer och institutioner som överhuvudtaget har kommenterat rapporten. Kritik av alla möjliga slag har i normalfallet ignorerats. Föreställningen om en enig forskarkår är en ren fabrikation.
Många av de vetenskapsmän som inte kan acceptera IPCC's arbetsordning har nu börjat samla sig för att redogöra för förutsättningslösa resultat. I mars i år publicerade NIPCC (Nongovernmental International Panel on Climate Change) sin första rapport, vars slutsats är att inga onormala klimatförändringar har observerats. Det senaste uttrycket i den vägen är Manhattandeklarationen, som presenterades vid en konferens organiserad av The Heartland Institute i New York, mars 2008.
Den etablerade uppfattningen bygger helt på förenklade datormodeller som inte tar rimlig hänsyn till vare sigsolens, molnens eller havsströmmarnas inverkan. "Den globala uppvärmningen" är ett resultat av att man i dessa modeller förutsätter att temperaturen ska följa den atmosfäriska koldioxidhalten trots att alla tillgängliga observationer visar att det förhåller sig precis tvärtom: koldioxiden följer temperaturen.
Följaktligen slösar vi enorma resurser på ett hjärnspöke samtidigt som vi tvingar fattiga människor kvar i fattigdom. Sedan bör vi hålla i minnet att det inte saknas verkliga problem att ta itu med: havens utfiskning och regnskogarnas avverkning, till exempel. Och rent vatten, medicin, läkarvård och undervisning till alla dem som i dag går utan. Kunde man möjligen få de tjusiga människorna i Tällberg att intressera sig för sådant?
GÖRAN AHLGREN
ÅKE ORTMARK
PETER STILBS
Göran Ahlgren är docent i organisk kemi.
Åke Ortmark är journalist och författare.
Peter Silbs är professor i fysikalisk kemi.
Alla tre är företrädare för det nya nätverket Stockholmsinitiativet som kritiskt belyser klimatfrågan och politiken den leder till.
