Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kaplan om kritiken: ”Löjeväckande”

Mehmet Kaplan (MP) är ny bostads- och stadsutvecklingsminister. Foto: Cornelia Nordström

Att jag skulle gått med i ett anti-rasistiskt parti för att kunna ägna mig åt rasism är lika löjeväckande som att jag skulle gått med i Fi för att hata kvinnor, skriver Mehmet Kaplan (MP).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Jag har blivit påhoppad av ett par, tre ledarskribenter och debattörer de senaste dagarna, bland annat av Ulf Öfverberg här på Expressen debatt i går. Enligt dem flirtar jag med antisemitismen och rycker på axlarna åt jihadister, eller om det nu var tvärtom. Det exakta ordvalet är inte så intressant, men det handlade om att jag hade knasiga åsikter i dessa frågor på något sätt. Och inget av det är sant.

Själva tanken att jag skulle ha gått med i ett anti-rasistiskt parti för att kunna ägna mig ostört åt rasism är ju i sig ganska löjeväckande, lite som att jag skulle ha gått med i Fi för att hata kvinnor.

Men den fråga det gäller är ändå så viktig att jag vill diskutera den.


Rasismen och rädslan
för främlingar är ju den mänskliga civilisationens stora farsot och den är ett nära syskon till annan extremism. Alla sådana rörelser bygger ju på att man ljuger om sina medmänniskor för att sedan kunna förfölja eller döda dem.

Och själva grunden är inte ny. Jag tror att det var den grekiske historikern Herodotos som redan på 400-talet före Kristus konstaterade att det är lätt hänt att en befolkning har märkliga idéer om grannbefolkningen ifall de inte känner varandra. Typ att där borta bakom kullen bor det folk som kan förvandla sig till djur på nätterna eller liknande.

I primitiva samhällen, där man inte kände till orsaken till missväxt, sjukdom och andra olyckor var det dessutom lätt hänt att leta syndabockar. Och rädslan för de andra har i århundraden varit den drivkraft som har använts för att piska upp befolkningars hat inför krig.

Här hemma i Sverige har vi själva bränt häxor för 500 år sedan, men också i nyare tider diskriminerat romer och samer. Antisemitismen, hatet mot judar, har vi inte varit förskonade ifrån. Och efter andra världskrigets nazistiska massmord på judar slutar inte historien, dödens fält i Kampuchea på 70-talet, liksom kriget i Jugoslavien på 90-talet och massakrerna i Rwanda 1994 drevs alla av olika former av extremism byggd på uppiskat hat mot de andra.


Jag är själv
verksam i ett parti som har kampen mot rasism och diskriminering i alla dess former som en av sina mest prioriterade frågor. Det gäller i dag frågor som diskriminering hat och våldsbrott mot kvinnor och hbtq-personer och den rasism och de våldsbrott som drabbar judar, muslimer, romer och andra grupper.

Detta är det jag gör på dagarna. Jag tror på utbildning, ekonomisk utveckling och att motverka segregering för att motverka den instängdhet, den brist på framtidstro och den hopplöshet som göder misstänksamhet och extremism. Senaste kippavandringen i Stockholm där jag deltog, var en stor och viktig manifestation för mångfald, alla människors lika värde och antirasism.


Det är sant
att jag vid ett tillfälle befunnit mig i samma rum som en antisemit. Jag var dessutom delansvarig för att personen befann sig där. Men de minuterna i mitt liv, hur pinsamma de än är, är givetvis inte det som definierar mig som person. Att påstå att hela mitt livs kamp mot rasism varit en lögn och dessa minuter då jag befann mig fyra meter från en rasist var sanningen är faktiskt, ursäkta uttrycket, så korkat så klockorna stannar.

Jag är dessutom, som alla som kan läsa vet, lika skrämd, äcklad och upprörd som alla andra av de vansinnigheter som IS och andra extremister ägnar sig åt i namnet av min gud, som för mig representerar tolerans och kärlek. Jag vill givetvis inte se en enda person på minsta sätt befatta sig med den typen av galenskaper, vare sig här hemma eller utomlands.

För mig är det en självklarhet att vi människor är en familj. Ingen grupp ska försöka köpa sig lycka eller välstånd på en annan grupps bekostnad. Israels barn har samma rätt till ett hem och möjligheten att kunna sova gott på nätterna som Palestinas barn har. De människor som flyr kriget i Syrien ska inte behöva dö en fruktansvärd död på medelhavet för att vi i Europa är rädda för att få dem som grannar. Alla Mellanösterns länder måste nå fram till demokratins hela och fullständiga form: Fria val, fria medier, fri marknad, fria universitet och frihet för alla medborgare både att utan rädsla tillbe sin gud på det sätt deras egen religion påbjuder och att föra en fri intellektuell debatt om dessa religioner.


MEHMET KAPLAN (MP),
bostads- och stadsutvecklingsminister

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!