Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kan vi lita på Sveriges politiker i skarpt läge?

Statsminister Stefan Löfven och socialminister Lena Hallengren anländer till ännu en pressträff om corona.Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT
Statsepidemiolog Anders Tegnell.Foto: SIMON HASTEGÅRD/BILDBYRÅN
Richard Sannerholm är jurist och forskare och aktuell med boken ”Rättsstaten Sverige: Skandaler, kriser, politik”.

Det verkar finnas en låg konstitutionell bildningsnivå bland politiker. Kritiken mot Folkhälsomyndigheten är därför missriktad.

Vi borde i stället fråga oss om vi kan lita på att våra politiker respekterar rättsstaten, särskilt när det är skarpt läge, skriver juristen och forskaren Richard Sannerholm.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Coronavirusets framfart sätter våra myndigheter på prov. Resultatet av krishanteringen vet vi först i efterhand men det står klart redan nu att pandemin kommer skaka om det svenska förvaltningssystemet. Sverige har ingen särskild reglering för fredstida kriser utan systemet bygger på att myndigheterna fortsätter fungera som vanligt.

Ingångsvärdet för Myndighetssverige i denna kris är dessvärre präglat av de senaste årens skandaler. Detta märks i kritiken mot Folkhälsomyndigheten. Det förs fram krav på kraftfullare åtgärder, tydligare ledarskap och mer kommunikation. 

Även i kristider ska rättsstaten upprätthållas, särskilt ansvarsfördelning mellan politik och förvaltning. Myndigheterna måste få vara ”tråkiga” och byråkratiska. En inlevelsefull kommunikation och kraftfulla åtgärder är ytterst politikernas ansvar. Annars blir det som vi ser i diskussionen om Folkhälsomyndigheten, en myndighet som tvingas axla en politisk företrädarroll med politiker som passiva åskådare.

Vem är det som styr egentligen?

Folkhälsomyndighetens uppgift är att samordna smittskyddet på nationell nivå så att politiker kan ta nödvändiga åtgärder. Ett exempel är beslutet om att stoppa sammankomster med fler än 500 personer. 

I kontrast till kärnuppdraget står politiska uttalanden som att jämlikheten i samhället påverkas om de som kan jobbar hemifrån, eller samhällsekonomiska överväganden av vissa smittskyddsåtgärder. Detta ingår så klart i myndighetens analyser, men är i slutändan frågor som måste bli föremål för en politisk bedömning. 

När myndigheter tvingas in i en politisk roll har de svårare att utföra sitt uppdrag och politikerna undgår ansvar. Förloraren är rättsstaten.

När sedan socialminister Lena Hallengren hävdade att regeringen inte fick besluta om allmänna sammankomster framstod rollerna som omvända mellan politiken och förvaltningen – vem är det som styr, och vem utövar myndighet? 

Så skapas en myndighetsskandal

Hur ska vi då undvika en myndighetsskandal i coronavirusets eftermäle? Av de myndighetsskandaler som staplats på hög de senaste åren finns mycket att lära framför allt vad gäller vikten av tydligt politiskt ansvar.

Dramaturgin i en myndighetsskandal är en normalisering av avvikelser på grund av politisk styrning och målkonflikter. Och i efterspelets dramaturgi är det förvaltningen, inte politikerna, som får bära hundhuvudet. 

Bristen på politiskt ansvar visade sig tydligt i hur säkerhetskrisen vid Transportstyrelsen hanterades. Ansvariga statsråd är tillbaka i politiska uppdrag som om inget har hänt. Ett annat exempel är Ann-Marie Begler som regelstridigt flyttades från tjänsten som Försäkringskassans generaldirektör innan riksdagsvalet 2018 där ansvarsutkrävandet politiserades. 

Politikerna slipper ansvar

När allt fokus hamnar på förvaltningen händer också något annat, den grundlagsordning vi har kastas om och myndigheterna får en roll som byråkrater och politiker. När myndigheter tvingas in i en politisk roll har de svårare att utföra sitt uppdrag och politikerna undgår ansvar. Förloraren är rättsstaten. 

Här är det värt att fråga sig hur förankrade rättsstatens principer är på den politiska sidan? Oroväckande nog verkar det finnas en låg konstitutionell bildningsnivå bland politiker.  Kritiken mot Folkhälsomyndigheten är därför missriktad. Vi borde i stället fråga oss om vi kan lita på våra politiker att respektera rättsstaten, särskilt när det är skarpt läge? Facit för hanteringen av coronaviruset dröjer, men politiskt ansvarsutkrävande på nationell och regional nivå måste ingå i analysen när det nu framkommer uppgifter som att vissa regioner saknar beredskapslager. 

Coronaviruset är en utmaning på många sätt. Om våra myndigheter ska klara av att agera effektivt inom ramen för sina uppdrag kräver det att politikerna inte skyggar undan för sitt ansvar att styra riket. 

 

Av Richard Sannerholm

Jurist och forskare

Aktuell med boken ”Rättsstaten Sverige: Skandaler, kriser, politik”

LÄS ARTIKELN SOM KINA FÖRDÖMER: Kina borde be världen om ursäkt för corona

Här visar hon vad som kan hända om du smittas av corona: ”Ta inga risker”