Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kalla vissa svenska häktningar för vad de är – tortyr

Arvid Danielsson
Felix Nelson
Foto: Axel Öberg

Sverige är en av få rättsstater som i praktiken saknar en bortre gräns för hur länge en person kan sitta häktad, skriver Arvid Danielsson, advokat,  och Felix Nelson, biträdande jurist. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

FAKTA

Arvid Danielsson

Advokat

Felix Nelson

Biträdande jurist

Saker ska kunna kallas vid dess rätta namn. En spade är en spade och en hink är en hink. På samma sätt tillåter vi oss därför att kalla vissa häktningar för vad de egentligen är – tortyr.

Häktningar kombineras ofta med restriktioner i olika grad. En häktad person med fulla restriktioner är helt avskärmad från omvärlden och saknar kontakt med andra personer. Den häktade är alltså isolerad. Under de senaste åren har det i Sverige vid flera tillfällen uppmärksammats att personer har varit häktade med sådana restriktioner under väldigt lång tid, i ett fall upp till fyra år. I Sverige är detta möjligt eftersom vi är en av få rättsstater som saknar en bortre gräns för hur lång tid personer kan sitta isolerade före rättegång. Detta trots att det handlar om personer som enligt lag ska betraktas som oskyldiga och är frihetsberövade under en längre period utan att ställas till svars för brott.

 

LÄS MER: Utfrysningen av dömda gynnar ingen 

 

Enligt flertalet och entydiga forskningsrapporter kan sådana långvariga isoleringar bland annat leda till självdestruktiva beteenden, självmordstankar, kognitiva svårigheter och försämrad koncentrationsförmåga. Europadomstolen har anfört i ett avgörande från 2004 att fullständig isolering kan förstöra en individs personlighet och att det utgör inhuman behandling som inte kan rättfärdigas av vare sig säkerhetskrav eller andra skäl.

Det är svårt att förstå hur detta uppmuntrar möjligheten till ett gott försvar i domstol. Dessutom har försvarsadvokater begränsad insyn i förundersökningar. I kombination med de långa häktestiderna föranleder detta ett ifrågasättande om Sveriges tillvägagångssätt är i linje med varje persons rätt till en rättvis rättegång enligt Europakonventionen och svensk grundlag.

För att uppnå förbättring är det ett krav att på allvar inse problemet. Efter många års internationell kritik tycks Sverige äntligen ha kommit dit. I statens offentliga utredning Färre i häkte och minskad isolering, som presenterades i augusti, föreslogs bland annat lagändringar i syfte att minska mängden restriktioner och häktestider. Som en del i de goda förbättringarna som lyfts fram har även generella tidsbegränsningar föreslagits. Detta är minst sagt efterlängtat. En häktning ska inte pågå i mer än sex månader. Förslagen har lagts enligt den nivå som sedan tidigare tillämpas av de flesta rättsstater.

 

I utredningen framgår ändå att det är tydligt att dörren för att kringgå dessa begränsade häktestider lämnas öppen för tolkning i de mål som rör allvarlig och svårutredd brottslighet. Redan i dag är det just, med vissa få undantag, i dessa större brottmål där den totala häktestiden kan uppgå till sex månader eller mer. Brottmål som inte sällan innefattar flera misstänkta personer, allvarlig brottslighet, relativt omfattande utredningsåtgärder och ofta har internationell karaktär. De nödvändiga utredningsåtgärderna i dessa mål är inte heller sällan omfattande och komplexa. Vi har därför svårt att se hur de föreslagna åtgärderna kommer att leda till kortare häktestider i sådana typer av mål.

Det kan vara en svår uppgift att utreda mål av denna karaktär på kortare tid än sex månader och ibland kan förundersökningar pågå i flera år, trots att åklagaren har en skyldighet att bedriva förundersökningar skyndsamt.

 

LÄS MER: Därför brände jag bilar 


Samtidigt är det just i dessa mål som utredaren lämnar dörren öppen för att alltför långa häktestider kan fortsätta. Detta tillåter oss att tro att förslagen i praktiken inte kommer att leda till att häktningstiderna blir kortare. Trots de föreslagna lagändringarna kvarstår grundproblemet: Sverige kommer alltjämt vara en av få rättsstater som i praktiken saknar en bortre gräns för hur länge en person kan sitta häktad.

Vi ställer oss också frågande till om de förslag som nu har presenterats kommer att leda till att den internationella kritiken upphör. En kedja är aldrig starkare än dess svagaste länk. Eftersom häktningar även fortsättningsvis kommer att kunna pågå under en oöverskådlig tid återstår en stor del av de problem Sverige har fått internationell kritik för.

Att lagstifta i syfte att tysta den internationella kritiken, samtidigt som utrymme ges att kunna fortsätta som förr, är ett praktexempel på att både äta kakan och ha den kvar.

 

 

 

Arvid Danielsson

advokat

 

Felix Nelson

biträdande jurist

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!