Kristina Lindquist.
Kristina Lindquist.

Kalla rasismen vid dess rätta namn

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
I slutet av november möttes personalen på Folkets hus i Ljungaverk av texten: "Negerjävel jag är inte rasist för fan!!" Var klottrarna medvetna om att de just hade fångat en viktig del av den svenska samhällsdebatten? Vi hatar nämligen rasism, men är beredda att dö för rätten att använda rasistiska skällsord - utan att bli kallade rasister. Den som ser tillbaka på 2011 ska mötas av just denna besatthet av att pissa på folk och samtidigt kräva att få ha hedern i behåll.
I februari var det dags för melodifestival i Luleå, med Swingfly som en av de tävlande. Medierna kunde snart berätta att Ulf Mohlin Fagerström, hög sportchef i Skåne, tyckte att det var "dags att emigrera. En svullen neger som inte pratar svenska. Ett "skämt", blev förklaringen: "Att jag skulle vara rasist är helt sjukt."
I mars satt Alexander Bard i SVT och deklarerade att det minsann inte är rasistiskt att kalla andra för "neger". Han kallar ju sig själv för bög, eller hur?

I april var det dags för fest med "djungeltema" på Hallands nation i Lund. Och vad passar bättre bland lejon och zebror än tre svartsminkade "slavar" som säljs på auktion? När Jallow Momodou polisanmälde händelsen tapetserades hans arbetsplats med bilder med texten "Vår negerslav är bortsprungen". Auktionen var ett "skämt", menade Hallands nation. Rektor Per Eriksson tog avstånd men trodde inte att någon hade haft "rasistiska avsikter".
I maj fick nyanlända elever på Väggaskolan i Karlshamn i läxa att böja ordet "neger".

I september skrev Patrik Lundberg i Helsingborgs Dagblad om den rasism han som svensk med asiatiskt ursprung utsätts för dagligen. Debatten kom dock att fokusera på hur töntigt det var att godisjätten Fazer valde att ta bort den stereotypa "kinesen" från sina chokladpuffa r; man ska kämpa mot "riktig" rasism, var argumentet. Och på tal om riktig rasism så sade kommunpolitikern Annika Rydh (SD) i november att "det finns ju den röda rasen, den gula rasen och jag är ju av ett vitt ursprung. En neger är en neger, inget nedsättande". Partisekreteraren Martin Kinnunen fyllde i: "traditionellt i Sverige så är neger en färg."
Bards tråd från i våras plockades upp nära nyåret, då han utbrast "Neger neger neger!" i en nätdebatt med skådespelaren Richard Sseruwagi. Bard förklarade: "så länge Afrikas största land heter Nigeria (vilket betyder 'negrernas land' på latin) så är det fullt rimligt att kalla människor med afrikansk härkomst för negrer."

Så håller det på, med det ena kvasietymologiska resonemanget efter det andra. Men det går inte att komma ifrån att n-ordet är intimt kopplat till den slavhandel som även Sverige deltog i, där ordet ingick i en propaganda om afrikaner som "undermänniskor" i syfte att legitimera sekler av övergrepp. Varifrån kommer då dagens rasande behov av att göra andra människor illa genom rasistiska stereotyper? Ett möjligt svar finns i Maja Hagermans bok "Det rena landet. Om konsten att uppfinna sina förfäder" (Prisma, 2006). Här påvisas hur myten om de "oblandade" svenskarna har levt vidare in i våra dagar, och på vägen gjorde Sverige till en stormakt inom rasbiologin. Som en konsekvens skulle man kunna säga att svenskhetens gränser fortsätter att gå vid kroppens hud och hår, där den som inte anses passera pekas ut och görs till något främmande.

Lägg till den doktrin om antirasism som varit statens officiella hållning i mer än 40 år och vi har en del av förklaringen till varför det är så populärt att uppträda rasistiskt samtidigt som man ivrigt förnekar att det är det man gör. Det är logiskt att den nedlagda Facebookgruppen "Det heter negerboll" (med tiotusentals medlemmar) har följts av sidan "Vi som inte tycker att negerbollar är rasistiskt!!!", som gillas av drygt 20 000 personer. Det ingår inte i självbilden att vara rasist, så då är det ingen som är det. Oavsett handlingar.
Men vad sägs om att göra 2012 till året då vi börjar kalla saker för deras rätta namn? Att folk skulle sluta ha slavauktioner på sina fester är kanske att hoppas på för mycket.

KRISTINA LINDQUIST
frilansande kulturskribent och en av tidningen Ottars redaktörer

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag