Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Julkalendern sprider
myter om företagare

Julkalendern. Foto: Foto: Ulrika Malm

Drömmar om framtiden formas tidigt, och många barn kommer någon gång att överväga att bli entreprenör. Det ska uppmuntras eftersom det är i små, växande företag som framtidens välstånd skapas.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Sverige växer. Det föds allt fler barn, fler än 100000 varje år, och det flyttar hit barn från hela världen. Det är bra för Sverige, för är det något som ger hopp om att klara framtidens utmaningar så är det en växande befolkning. Utmaningarna är många inte minst när det gäller att ha råd med välfärd och trygghetssystem.

 

Många av barnen kommer någon gång i livet att överväga att bli entreprenör och företagare och drömmar om framtiden grundläggs tidigt. Det bör uppmuntras på alla sätt eftersom det är små växande företag som skapar jobb och välstånd. Alla samhällets växande resurser skapas i grunden i växande företag.

 

Det finns en mängd forskning som reder ut vad det är som gör att företag startas och växer. Minskat regelkrångel är viktigt, skatter på både ägande, arbete och företagens vinster spelar stor roll. Bra infrastruktur och tillgång till bostäder påverkar också. Dessa faktorer spelar nog mindre roll för barnens tankar om företagandet. Viktigare är nog bra förebilder. Även barn kan se företagare som utvecklar spännande idéer, som tar ansvar för sina kunder och medarbetare, som är hederliga och betalar skatt.

 

Att bli entreprenör är att ta ansvar för sig själv och för samhället. Men det är inte alltid så som entreprenörsrollen gestaltas i barnkulturen. Exempelvis i Sveriges Televisions julkalender.


Tyvärr kan man konstatera att julkalendern ofta ger en skev och negativ bild av entreprenörskap och företagande. I Tjuvarnas jul 2011 är Direktörskan skurken som äger det stora varuhuset i stan men tjänar pengar på slavarbetet på barnhemmet. I Gyllene Knorren 2010 blev Rantanens lurade av Grossmans som med sitt nya hotell lagt beslag på alla hotellkunder. I Barna Hedenhös uppfinner julen 2013 gestaltar mamma Knota hur dåligt det är att vara stressad chef. Och statsministern har sålt ut posten, järnvägen och skolorna, till giriga entreprenörer får man förmoda? I Skägget i brevlådan 2008 heter skurkarna direktör Damén som äger flera av stadens största leksaksaffärer, och Herr Stigsson som tar över sin fars affärsverksamhet och som hatar tomten. I Lasse-Majas detektivbyrå 2006 är bovarna bland andra caféägaren Steve Marsaan och bankdirektör Hammar. Och så fortsätter det.


Vi vet inte slutet på årets Piratskattens hemlighet, men vi vet att "den goda julstämningen hotas av att området snart kommer att förstöras av ett byggföretag som vill exploatera kusten".

 

Det finns företagare som är skurkar. Men de utgör undantagen. Julkalenderns ensidiga bild av entreprenörer, direktörer, företagare och chefer som otrevliga, omoraliska och ohederliga har förstås ingen som helst grund i verkligheten. Möjligen speglar den vissa vuxnas föreställning om entreprenörskapets grunder.


Barnkulturen är till för barnen och Sverige har många författare och tv-producenter som ger dem fantastiska berättelser och upplevelser. Vi förordar inte en julkalender som gör företagaren till hjälte men det vore kanske rimligt att SVT slutade att banka in sina egna fördomar om entreprenörskap.


Det viktigaste med julkalendern är väl trots allt att förmedla julstämning till tiotusentals barn som blir ett minne för livet. Många är vi som med värme minns vad julkalendern handlade om när vi var små. Tack för det SVT.
God Jul till alla framtida entreprenörer och alla som jobbar med julkalendern på SVT.

 

Niclas Carlsson,

vd Founders Alliance

 

Mats Olin,

Timbro Medieinstitut