Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Journalister kan mördas – utan konsekvenser

Jamal Khashoggi blev 59 år. Här tillsammans med sin fästmö Hatice Cengiz. Foto: Privat
Cille Benkö är vd för Sveriges Radio. Foto: MATTIAS AHLM/SR

Sveriges Radios vd Cilla Benkö skriver om ett oroande klimat som göder hat och får allvarliga demokratiska följder.  

"Det är tydligt att det har hänt något med tonläget. Det har blivit legitimt att ge sig på journalister."

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | JOURNALISTIK. I dag, den 2 november är det den internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister, ”The International Day to End Impunity for Crimes against Journalists”. Dagen, som utropats av FN, uppmärksammar att det på flera håll i världen går att attackera, hota och mörda journalister utan att straffas för det. 

Hittills i år har 86 journalister mördats, enligt UNESCO. En sammanställning visar att endast 11 procent av mordfallen mellan 2006–2017 klarades upp, det betyder samtidigt att hisnande 89 procent inte gjorde det. Det sänder en oerhört allvarlig signal att det går att mörda en journalist utan att det leder till konsekvenser. 

Regimkritiske Jamal Khashoggi mördades

Den 2 oktober försvann den regimkritiske saudiske reportern Jamal Khashoggi, som bland annat skrivit för Washington Post, vid ett besök på Saudiarabiens konsulat i Turkiet. Vi vet nu att han mördades och att det var planerat, enligt den saudiske förundersökningsledaren. I Bulgarien hittades den bulgariska tv-journalisten Viktoria Marinova mördad och våldtagen i en park den 7 oktober. Bara veckor efter ett inslag om korruption och förskingrade EU-medel där politiker och affärsmän pekades ut i hennes program. 

Två nattsvarta exempel inom loppet av bara några dagar. 

Viktoria Marinova hittades mördad i en park. Foto: TT

Organisationen Reportrar utan gränsers svenska ordförande Jonathan Lundqvist uttryckte nyligen oro över den senaste tidens mord i Europa och uppmanade till konkreta insatser inom EU, exempelvis att föra in kriterier för skydd av journalister som en förutsättning för medlemskap. 

Svenske nazisten kartlade journalister

Allvarliga brott måste utredas ordentligt och leda till kännbara straff. Ett aktuellt svenskt exempel som ledde till åtal är den nazist i Sundsvall som åtalades för att ha kartlagt två Mittmedia-journalister och bland annat lagrat personliga uppgifter som bilder på journalisternas hem i sin dator. 

I september frikändes han från åtalspunkten om förberedelse till mord men dömdes samtidigt för bland annat grovt vapenbrott till fängelse i två år och sex månader. Själv förnekar mannen att han skulle ha haft för avsikt att skada några journalister, enligt rätten räckte bevisningen inte för att fälla för förberedelse till mord, men den fällande domen är ändå viktig. En markering från rättssystemet.

Hoten har ökat kraftigt

I Sverige hotas journalister hela tiden, både rent fysiskt och via mejl och sociala medier. Flera undersökningar bekräftar samma bild: Hoten har ökat kraftigt sedan 2013. Medieinstitutet Fojo, som jobbar på uppdrag av regeringen, publicerade i oktober en ny studie som visar att situationen med hat och hot mot svenska journalister på nätet liknar den i länder som Mexiko, Pakistan och Filippinerna. Framförallt handlar det om sexualiserade hot mot kvinnliga journalister. Enligt en rapport från Reportrar utan gränser ”Online Harrassment of Journalists: the Trolls Attack” (2018) ökar förekomsten av internetbaserade masstrakasserier mot journalister.

Journalistföraktet ökar i Sverige

Det är tydligt att det har hänt något med tonläget. Det har blivit legitimt att ge sig på en journalist.

Det finns tongångar både i Sverige och internationellt som ifrågasätter vikten av oberoende fria medier, som raljerar kring journalisters objektivitet och viktiga demokratiska uppdrag. 

Normen förflyttas och det hjälper inte att det också finns tunga politiker som använder sig av en journalistföraktande retorik som gör medierna till fiender. Det legitimerar andra att göra samma sak. 

Hoten ökar samtidigt som färre står upp för det journalistiska uppdraget. Det är en farlig utveckling. 

Hot mot journalister är ett grundläggande demokratiskt hot och något som hela samhället har ett ansvar att stå upp mot. Om journalister tystnar, minskar också de så viktiga granskningarna av makt och missförhållanden som är helt grundläggande i en väl fungerande demokrati. 

Därför vill jag komma med en ärlig och angelägen uppmaning. Vi måste gemensamt stå upp för ett annat klimat. Det finns en anledning till att den uppskruvade retoriken används, i ett allt mer polariserat samhälle gynnas populistiska vindar. Men sättet att använda sarkasm och humoristiska memes som redskap för att odla misstro mot journalister är inte så oskyldigt som det först kan verka. 

Samhällen med stark public service fungerar bättre

Vi befinner oss i en tid när pressfriheten är oerhört viktig. Forskning visar att samhällen med starka public servicebolag som verkar sida vid sida med kommersiella medier fungerar bättre, har medborgare som är mer välinformerade och därför också kan delta bättre i det gemensamma livet. 

Om vi vill att Sverige även i fortsättningen ska vara en bastion för pressfriheten, där starka oberoende medier tillsammans kan göra sitt viktiga demokratiska uppdrag, måste vi gemensamt stå upp för det nu. 

Tonläget måste ändras och de som attackerar, hotar och till och med mördar journalister måste ställas inför rätta och få sitt straff. Därför är också den här dagen viktig!

 

Av Cilla Benkö 

Vd Sveriges Radio

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!