Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Journalistattacker måste leda till straff

De som hotar, skadar och dödar journalister måste ställas inför rätta och straffas. Alternativet är att vi får en värld där ondskan får fritt spelrum, skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Nils Horners begravning.
Foto: Robin Aron
Nils Horner.
Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

De som hotar, skadar och dödar journalister måste ställas inför rätta och straffas. Alternativet är att vi får en värld där ondskan får fritt spelrum, skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Nu måste det få ett slut. De som hotar, skadar och dödar journalister måste ställas inför rätta och straffas.

I dag, den 2 november, är en dag då det på olika håll i världen uppmärksammas att det fortfarande går att åtnjuta straffrihet för ett brott mot demokratin, vilket att mörda en journalist innebär. I dag är det den av FN proklamerade ”The International Day to End Impunity for Crimes against Journalists”.

Efter mordet på Sveriges Radios korrespondent Nils Horner i Kabul för ett och ett halvt år sedan var frågan i fokus här hemma i Sverige. Efter attacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo blev attacker mot journalister och mot det fria ordet för en stund något som dominerade diskussionen i stora delar av världen. Men nu är det återigen ganska tyst.

Över 60 medieanställda dödades under det första halvåret 2015, enligt en sammanställning gjord av The International News Safety Institute (INSI). På grund av attacken mot just Charlie Hebdo ligger för första gången ett fredligt land i väst överst på listan med dödade journalister.

Men det är inte i västvärlden de flesta brotten mot journalister sker. Enligt INSI är det länder som Sydsudan och Jemen som sticker ut, där sex mediearbetare dödats i varje land. Det är lokala journalister som granskar korruption och kriminalitet som utgör mer än 90 procent av de som dödats.

2015 är inte ett undantagsår. Det bekräftar en rapport från Unesco där det framgår att ungefär 700 journalister dödats sedan 2006. En journalist dödas alltså i princip var femte dag.

Det upprörande och helt oacceptabla är att näst intill alla som utför dessa hemska dåd går fria. Väldigt få grips och väldigt få straffas. Färre än ett av tio journalistmord klaras upp och leder till fällande dom.


Om vi vill ha ett fritt och öppet samhälle kan inte detta få fortsätta. Ett mord på en journalist är en attack mot det fria ordet och ytterst mot demokratin. Journalister måste kunna granska makten utan att riskera sina liv eller riskera att bli kidnappade. De flesta journalister vet vad som gäller. De vet hur man bevakar händelser som krig och katastrofer. Många har också någon form av säkerhetsträning, men det går inte att skydda sig mot ondska.

Sverige bör agera i de internationella forum där vi är representerade. Jag anser också att det är dags att koppla det svenska biståndet till denna så viktiga fråga. Svenskt bistånd kan stötta en uppbyggnad av fri press och ett starkt public service i de utpekade länderna. Svenska politiker bör också ställa frågor om hur yttrandefriheten och tryckfriheten tryggas i de länder de besöker.

Journalistens roll är att förmedla röster, att ge kunskap och att sprida information. En roll som är helt avgörande för ett fungerande samhälle. Därför finns det starka krafter i dag som medvetet skrämmer journalister till tystnad.


Bara under det senaste året har tidningar och etermedier i Sverige hotats och trakasserats vid över 300 tillfällen, enligt en undersökning som organisationen Utgivarna gjort tillsammans med TNS/SIFO. På var tredje redaktion har medarbetare undvikit bevakningsområden eller arbetsuppgifter som en följd av hoten.

Viktiga granskningar riskerar att aldrig bli gjorda. 

Viktiga frågor riskerar att aldrig bli ställda och debatteras. 

Viktiga händelser riskerar att aldrig bli bevakade.

Att, som i dag, sätta straffriheten för dåd mot journalister i fokus är därför ett måste. En attack mot en journalist måste leda till legala åtgärder och straff. Alternativet är att vi får en värld där ondskan får fritt spelrum och där de makter som vill, utan att bli granskade och ifrågasatta, kan styra och sätta sin världsbild.

Det skulle vi alla förlora på.


Cilla Benkö

Vd Sveriges Radio

Styrelsemedlem EBU, jurymedlem för Unescos pressfrihetspris samt medlem i

INSI:s styrgrupp

FAKTA

Cilla Benkö

Vd Sveriges Radio

Styrelsemedlem EBU, jurymedlem för Unescos pressfrihetspris samt medlem i INSI:s styrgrupp